– Tyvärr är det ju ofta så att först när arter bli sällsynta så inser man att vi faktiskt inte vet så mycket om dem, och då är det så dags, säger akvariechefen Helen Sköld.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men bättre sent än aldrig. Sedan ett par decennier samlar teamet på Havets hus information om den småfläckiga rödhajens rörelser, vanor och preferenser.

Vid sidan av pigghajen är rödhajen den enda hajart som förökar sig i svenska vatten. Den lägger ganska många ägg och överlevnaden i akvariet är god.

– I år släpper vi ut ovanligt många rödhajar. Vi har expanderat uppfödningen och haft babyboom så det blir minst 15 stycken, kanske fler, säger Helen Sköld.

Hajsläppet har sedan starten 2002 blivit en tradition som drar mycket folk.

– Det är jätteroligt! Intresset är stort, oavsett väder. Häromåret blåste det 25 sekundmeter men det var lika fullt på bryggan ändå, säger hon.

Fridlyst, men inte rödlistad

Innan de knappt könsmogna hajarna får lämna akvariets hemvana miljö och simma ut i verkligheten ska de vägas och mätas och förses med varsin liten grön id-bricka.

– De får ett individuellt nummer kopplat till uppgifterna om vikt, längd och ålder. Om någon sedan råkar fiska upp en av våra hajar kan de läsa av numret på brickan och rapportera till oss, säger Helen Sköld.

Tack vare märkningen kan projektteamet samla information om hajarnas rörelser och levnadsmönster.

– Data tyder på att de rör sig ganska långt, både utmed den svenska och norska kusten, och att de kan bli minst 14 år gamla. Nu gör vi genetik på hajarna för att se om de lever i ett bestånd eller i flera små, som exempelvis torsken, berättar hon.

Den småfläckiga rödhajen är fridlyst, men inte rödlistad.

– Beståndet är stabilt och forskning visar att överlevnaden är stor om de släpps ut igen efter att ha fiskats upp. Det är värre för exempelvis pigghajen och knaggrockan. De fiskas inte heller aktivt men stryker med i bottentrålarna, säger Helen Sköld.