Fråga: Hej!
Jag har läst flera artiklar om hur den textil man lämnar till H&M:s återvinningsboxar till stora delar bränns till exempel i Ghana med svåra miljökonsekvenser. Jag försöker verkligen slita ut mina kläder och har lämnat utslitna och trasiga kläder på H&M. Nu undrar jag om det är klokare att ur miljösynpunkt lämna trasig textil i grovsoporna i vårt soprum här hemma eller vad som är bäst att göra.
Hälsningar
Louise Danielsen, Stockholm
Svar: Hej Louise!
Efter den senaste tidens granskning av H&M och deras insamling för textilåtervinning, är du inte ensam om dessa funderingar. Aftonbladets granskning visar att kläder som lämnats i H&M:s insamlingsboxar inte alls återvinns, utan dumpas i deponier.
Dumpning av avfall, så kallad avfallskolonialism, är ett omfattande problem. Omkring 60–75 lastbilar fulla med textilier dumpas ut i ett fattigt land varje dag. Textilavfallet förorenar livsmiljöer och slår ut den lokala marknaden för textilproduktion.
Textilier är den fjärde mest miljö- och klimatskadliga sektorn globalt enligt EU-kommissionen. Bara i Sverige köper vi ett nyproducerat plagg i veckan, omkring 14 kilo textilier per person och år, och ungefär hälften hamnar i soporna. Klädföretagen vill få oss att tro att textilåtervinning är lösningen. Det är greenwashing eftersom textilåtervinning inte alls sker i någon stor skala. Endast en procent av de 80–100 miljarder plagg som tillverkas årligen, återvinns till nya textilier. De flesta återvunna plagg som säljs i butik är av polyester som är gjort av återvunna PET-flaskor. När det återvunna plagget är uttjänt återvinns det i regel inte till nya textilier.
Det finns inget pantsystem för textilier och lösningen för att minska textilindustrins miljöpåverkan är inte återvinning. Textilåtervinning – att använda uttjänta textilier som råvara för att producera nya textilier – minskar klimatpåverkan med mindre än 10 procent eftersom återvinning av textilier är otroligt resurskrävande. Det krävs mängder av energi och kemikalier för att tillverka nya textilfibrer och sedan kvarstår många energikrävande moment som att spinna, väva och färga för att återtillverka plagg. Med tanke på textilindustrins enorma volymer är återvinning av textilier inte lösningen. Volymen plagg som tillverkas måste minska radikalt.
Det låter som att du är en ansvarsfull modekonsument. Det viktigaste du kan göra är att använda de plagg du har; vårda och laga dem, välja begagnat i första hand och välja kvalitet om du köper nyproducerat. När plaggen sedan är helt uttjänta gör du bäst i att lämna dem i kommunens insamlingssystem. Kläder och andra textilier måste, enligt EU:s lagstiftning, återvinnas från den 1 januari 2025 – alltså om mindre än två år. Regeringen har föreslagit att kommunerna ska ta det ansvaret och de flesta kommuner har samarbeten med ideella organisationer för att ta tillvara på kläder som kan användas. I Sverige förbränns textilierna och energiåtervinns till el och fjärrvärme. Att materialåtervinna dem skulle vara att föredra, men ur miljösynpunkt är energiåtervinning bättre än dumpning eller deponering.
Jag vill också tipsa om att använda dina uttjänta textilier för återbruk – downcycla dem till disk- eller putstrasor, använda delar av dem som lagningslappar till kläder, eller klippa tvättlappar och pads som du sedan kan tvätta och återanvända. Textilier kan också användas för att slå in presenter eller stoppa dynor med. Det gör att du både sparar pengar och gör miljön en tjänst samtidigt som det är en kreativ syssla.
