Resor i SHL motsvarar över 1 000 flygresor till Grekland
Bild: Fredrik Sundvall/TT, Shutterstock, Grafik: Dagens ETC (montage)
Dagens ETC
SHL-lagens klimatavtryck varierar stort, visar Dagens ETC:s kartläggning. Totalt skapar klubbarnas transporter i pågående grundserie drygt 700 ton växthusgaser. Det motsvarar över 1 000 flygresor tur och retur till Grekland.
Ida Ovesson
Anna Dahlgren
Ebba Wettainen
Energislukande arenor och resor kors och tvärs över Sverige – inte sällan med chartrade plan. För att nå Parisavtalets mål att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader bör de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person år 2050. En genomsnittlig SHL-spelare orsakar – bara genom transporter till och från matcher – utsläpp på 1,7 ton växthusgaser per år. Det visar Dagens ETC:s kartläggning av de 14 SHL-lagens resor till och från bortamatcher 2022/2023. Transporterna, där flyget är den enskilt största klimatboven, står totalt för över 700 ton växthusgasutsläpp. Då är inte slutspelet, där många lag väntas flyga än mer, inräknat.
700 ton motsvarar över 1 000 flygresor för en person tur och retur till Grekland. På fem år gör utsläpp i den storleksordningen att 10 500 kvadratmeter is i Arktis – motsvarande ytan av fem fotbollsplaner – smälter.
Luleå i topp
Trots att elitidrotten står för betydande klimatavtryck granskas sällan dess bidrag till den globala upphettningen. Åsa Sund, hållbarhetskonsult på Greengoat som har jobbat med flera idrottsorganisationer, säger att det – oavsett vilken sport som granskas – är valet av transportmedel som gör störst skillnad för klimatet. Precis som andra samhällssektorer har idrotten, inklusive hockeyn, ett ansvar för att bidra till omställningen, påpekar hon.
– Det är lätt att säga att det finns större miljöbovar, men det är också viktigt att komma ihåg att idrottsutövare är förebilder.
Inte helt oväntat placerar sig de två nordligaste lagen, Luleå och Skellefteå, högst upp på listan över vilka som släpper ut mest. Luleå toppar med utsläpp på nästan 125 ton, drygt 30 ton mer än rivalen Skellefteå.
– Om man bor i norra delen av Sverige är flyg det enda rimliga alternativet att resa med till bortamatcher, kommenterar Luleå hockeys vd Stefan Enbom.
Att laget släpper ut betydligt mer än Skellefteå, elva mil söderut, förklarar han med att det ”varierar från år till år och beror på spelschemat”.
– Generellt har vi ganska liknande förutsättningar.
”Svårt att minska”
Skellefteå står för utsläpp på över 94 ton och väljer flyg till majoriteten av bortamatcherna den här säsongen.
– Jag har svårt att se att vi ska kunna minska vårt resande. Att flyga är det enda sättet för oss att vara konkurrenskraftiga och vi vill vara på topp i ligan, säger Åsa Andersson, klubbdirektör för Skellefteå AIK.
Hon framhåller att det geografiska läget gör det svårt att resa hållbart och att klubben därför jobbar mer med andra hållbarhetsaspekter, såsom sopsortering.
– Utöver ekologisk hållbarhet finns också en social och ekonomisk hållbarhet. Värdet av att kommunen har Skellefteå AIK är enormt. I hög grad är det föreningen som satt Skellefteå på kartan överhuvudtaget, säger hon.
15 enkelresor varje säsong
Näst på listan, efter Luleå och Skellefteå, kommer Växjö som släpper ut över 72 ton växthusgaser under grundserien. Växjö Lakers vd och tidigare lagkapten, Johan Markusson, är besviken över lagets placering.
– Jag kan bara konstatera att det är så. Men det är klart att det inte är smickrande att vara bland de lag som släpper ut mest.
Precis som i fallet med Skellefteå och Luleå är det flygresorna som drivit upp Växjös utsläpp. Laget gör 15 enkelresor med flyg på en säsong – och samtliga med charterflyg.
– Vi har tyvärr ingen bra logistisk lösning när vi spelar som vi gör i det här avlånga landet. För att vi ska kunna konkurrera sportsligt kanske man inte ska åka buss mitt i nätterna, som när vi spelade på lägre nivå, säger Johan Markusson.
Borde ses över
Växjö är ett av fem lag som bara flyger med chartrade plan, vilka generellt orsakar mer utsläpp per kilometer än reguljärflyg. Johan Markusson säger att valet mellan charter- och reguljärflyg är något de borde se över.
– Det är något vi kan försöka arbeta med.
Samtidigt tycker både han och Skellefteås Åsa Andersson att det är upp till transportsektorn att utveckla mer hållbara färdmedel.
– Det är klart att vi hade tagit elflyg om vi kunnat men vi är inte där än, säger Åsa Andersson.
Det lag som släpper ut minst under säsongen är Oskarshamn. Smålandslagets resande orsakar över 21 ton växthusgaser under grundserien. Det är 103 ton mindre än Luleå som är etta på listan.
– Det är positivt att vi ligger långt ner på utsläppslistan. Sedan har vi av olika orsaker inte möjlighet att flyga lika mycket. Men vi i klubben vill jobba för en bättre framtid och dra vårt strå till stacken, säger IK Oskarshamns vd Johan Göransson.
Transporterna största boven
Gemensamt för flera av lagen med stora transportutsläpp är att de hänvisar till miljösatsningar utanför resandet. Till exempel har Växjö installerat solceller på sin hemmarena.
Hållbarhetskonsulten Åsa Sund säger att det är bra att klubbarna försöker arbeta hållbart på andra fronter – men att det inte gör att transporterna blir mindre viktiga. Hon tycker också att idrotten generellt kan bli bättre på att tänka och kommunicera kring olika miljö- och klimatval.
– Den har generellt varit bra när det kommer till den sociala hållbarheten, men kan kliva fram mer på den miljömässiga sidan också. I den bästa av världar borde det finnas krav på miljömässig hållbarhet för att hockeyklubbarna ska få ha elitlicens. Så länge det inte kommer tydliga riktlinjer från ligan att en förändring måste ske förstår jag att klubbarna inte gör någon förändring.
Växjös lagkapten: ”Vi har alla ett ansvar”
Växjö hör till de klubbar som flyger ofta och därmed sällar sig till de tre SHL-lag som släpper ut mest växthusgaser i samband med resorna i grundserien. Lagkaptenen Erik Josefsson berättar att miljön är något som diskuteras i laget.
– Klimatet är en samhällsfråga så det pratas om det precis som om andra viktiga frågor. Jag tycker absolut att vi alla har ett ansvar för miljön och att vi ska göra de saker vi kan.
Samtidigt säger han att hockeyyrket är speciellt och har annorlunda förutsättningar.
– På ett sätt vill man att miljön ska gå först men samtidigt vill man prestera på topp och bjuda på produkten vi har i SHL. Och sedan är det familjepusslet. Det är många parametrar som spelar in.
Några av spelarna i laget tar i alla fall elcykeln till träningen, påpekar Erik Josefsson och berättar att ”han var först på pucken”.
– Vi är väl fyra stycken som gör det. Istället för att köpa ytterligare en bil är det bra att komplettera med en elcykel istället.
Bättre spelschema
Erik Josefsson har spelat i Växjö de senaste 16 säsongerna, varav de senaste fyra i rollen som lagkapten. Han tycker att miljöarbetet trots allt har förbättrats. Bland annat har Växjö numera två flygresor färre än tidigare säsonger. Men han tror att det är svårt att göra större förändringar i resandet.
– Som spelare har man heller inte så mycket att säga till om. Säger de att vi ska åka buss så åker vi buss.
Om du skulle få önska, vilka förutsättningar behövs för att ändra resesätt?
– Att det läggs ett schema som innebär att man kan ha mer samordnade matcher. Bara där skulle man kapa halva utsläppen. Man får börja någonstans och hitta lösningar.