Enligt Elisabeth Svantesson handlar det om målkonflikter, och då är målet att stödja fortsatt bilkörning på fossila bränslen enligt regeringen viktigare än att minska utsläppen.

Vad varken reportern eller Elisabeth Svantesson nämnde var dock att Sverige, som medlem i EU, måste följa EU-lagarna. Och till skillnad från den svenska regeringen så skärper EU just nu unionens klimatlagar.

– EU är inget trivialt samarbete, utan de beslut om klimatlagstiftning som tas i EU gäller framför nationell lagstiftning. Varken media, politiker eller företag verkar ha fattat vilken omvälvning de EU-beslut som nu är på gång innebär för den nationella klimatpolitiken, säger miljökonsulten Magnus Nilsson.

Blir konsekvenser

Det handlar om Fit For 55, ett nytt reformpaket som ska säkra att målen i EU:s klimatlag blir verklighet. Klimatlagen innebär bland annat att unionen ska uppnå klimatneutralitet. Det betyder för Sveriges del att utsläppen utanför utsläppshandeln (ESR) i en första etapp till 2030 ska minska med 50 procent jämfört med 2005 – nuvarande krav är 40 procent.

Dessutom ska den årliga svenska nettoinlagringen av kol i skog och mark öka till motsvarande 47 miljoner ton koldioxid 2030, en ökning med fyra miljoner ton jämfört med perioden 2016–2018.

– EU struntar i om vi inte klarar våra nationella klimatmål, men om vi inte klarar våra mål gentemot EU, då blir det konsekvenser, säger David Mjureke, senior rådgivare för klimat- och energifrågor vid Världsnaturfonden, WWF.

”Inget alternativ”

Och det kommer att kosta.

– Om vi inte klarar att nå klimatmålen på annat sätt så kommer vi att behöva köpa utsläppsutrymme, och det blir dyrt. Det är det ingen som helst diskussion om, säger David Mjureke.

Just nu köper Tyskland utsläppsrätter från andra länder eftersom de inte lyckats nå EU:s utsläppsmål under föregående period, 2013-2020. Att helt sonika välja att inte betala är inget alternativ enligt Mjureke.

– Kommissionen skulle agera direkt. Det finns inte en möjlighet att en medlemsstat kan strunta i kraven och tro att man kommer undan, nej. Klimatpolitiken är ett prioriterat område inom EU idag, säger han.

 Ambitionsskillnaden mellan de svenska nationella klimatmålen och EU:s mål är inte längre så stor som tidigare, och även om Sverige fortfarande har en marginal, så börjar det bli tight, enligt David Mjureke.

– Politiken som den nya regeringen presenterat går hittills åt fel håll med ökade utsläpp från biltrafiken. Om avverkningarna dessutom ökar kommer vi inte heller att klara EU-målet för kolinlagring i skogen, säger han.

Flexibilitet

Ingenting tyder hittills på att minskad avverkning står på den nya regeringens agenda, trots larm om att skogen lagrar allt mindre kol till följd av rekordstora avverkningar. Inte heller S-regeringen ville minska skogsskövlingen.

– För att slippa begränsa skogsavverkningarna tänkte S-regeringen med hjälp av reduktionsplikten pressa ned de svenska utsläppen utanför utsläppshandeln mer än vad EU-lagstiftningen kräver. "Överprestationen" tänkte man sedan använda till att kompensera för en lägre, svensk kolinlagring än EU kräver, säger Magnus Nilsson.

Den här typen av flexibiltet inom nationer, där missade utsläppsmål i en sektor vägs upp av överprestation inom en annan, är helt enligt lag.

– Men om Kristersson-regeringen slopar reduktionsplikten kommer det inte finnas någon sådan överprestation att föra över, fortsätter Magnus Nilsson.

I det läget måste regeringen antingen minska avverkningarna eller köpa outnyttjade utsläppsrätter från andra länder.

– Om något annat land har utsläppsrätter att sälja vill säga. Det vet vi inte om de kommer att ha, säger David Mjureke.

Ett fall för rätten

Om regeringen ändå skulle strunta i att leva upp till kraven kan Sverige ställas inför rätta.

– Alla medlemsstater måste följa EU-rätten, dit hör EU:s klimatlag. Om Sverige inte inte lever upp till kraven kan EU-kommissionen väcka talan mot Sverige i EU-domstolen, säger Sanja Bogojevic, professor i juridik vid universitetet i Oxford.

Det kan leda till att Sverige döms till dryga böter. Det har hänt en gång förut, när Sverige åtalades och bötfälldes för att inte ha levt upp till kraven i Industriutsläppsdirektivet.

Sanja Bogojevic tror ändå att sannolikheten för att Sverige ska bötfällas för att inte ha levt upp till klimatlagen är liten.

– Möjligheten används som regel i extrema fall när länder inte tillämpar miljörätten. Det är något av en sista utväg, och det är många medlemsstater som har svårigheter att leva upp till klimatkraven. 

– Samtidigt är Sverige lite speciellt eftersom vi kan leva upp till kraven, men väljer att inte göra det, säger Sanja Bogojevic.

David Mjureke bedömer sannolikheten som högre, inte minst eftersom EU-länderna har ett gemensamt åtagande om minskade utsläpp i Parisavtalet.

– EU kommer inte tillåta att enskilda medlemsstater som väljer att nedprioritera klimatet gör så att EU som helhet missar sitt klimatmål. Det skulle vara en enorm prestigeförlust för EU och det kommer inte att tillåtas ske.