När forskningsrapporten EAT-Lancet släpptes 2019 blev genomslaget och uppmärksamheten massiv. 

– Det är en av de tio tvärvetenskapliga studier som har citerats mest i policydokument genom alla tider. Det handlar om hur vi kan äta en hälsosam kost inom planetens gränser, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. 

Rapporten får nu en uppföljning och hon är en av huvudförfattarna. Nyligen konstaterades att sju av nio så kallade planetära gränser passerats. Rapporten slår nu fast att världens livsmedelsproduktion är den huvudsakliga orsaken till att vi passerat fem av de gränserna.

Det kan låta deppigt, men om man vänder på det: Fixar vi maten, så räddas planeten.

– När vi talar om en övergång till en hållbar utveckling är livsmedelssystemet verkligen helt centralt för att vi ska klara det, säger Gordon.

”Konstig debatt”

Mycket av det som är miljövänligt är också nyttigt. Den ”planetära hälsokosten”, som lanserades 2019, är i stort intakt även i år. Ur ett svenskt perspektiv handlar det om mindre rött kött (max 105 gram i veckan), mer frukt och grönt (500 gram om dagen), liksom mer baljväxter och nötter.

15 miljoner liv globalt per år skulle räddas om alla åt på det här sättet.

– Det lättaste är att byta till fullkorn så långt du kan. Byt en del av de animalier du äter i dag till växtriket i stället, säger Gordon.

I Sverige har diskussionen om kött de senaste åren kopplats till beredskapsfrågan. Line Gordon tycker att debatten blivit konstig, eftersom en stor del av det som odlas i Sverige är ätbart – men blir till djurfoder.

– Det kanske blir en mer begränsad kost. Men är det en krissituation så finns ändå kalorierna, spannmålen och proteinerna inom landet.

Omställningen skulle kosta 500 miljarder dollar per år, men det är pengar som skulle kunna tjänas in tiofalt, enligt rapporten.

Lobbying och ledarskapsbrist

Om vi nu har svaret på problemet, varför äter så få som man ska?

Studien lyfter brist på politiskt ledarskap och en livsmedelsindustri som inte vill ställa om. Politiker kan med skatter och subventioner och att ställa krav på upphandlingar hjälpa till att ställa om jordbruken. Branschen motverkar omställningen via lobbying och reklam, i bland rentav desinformation.

– Vi upplever ofta att vi har ett fritt val och vi borde ta mer ansvar som konsument. Men de facto är vi ganska styrda i dagens livsmedelssystem.