– Vår analys visar att nyttjande av skatteparadis inte bara är en socialpolitisk och ekonomisk utmaning, utan också en miljömässig, säger Victor Gallaz, huvudförfattare till studien och docent vid Stockholm Resilience Centre, i ett pressmeddelande.
Studien är ett samarbete mellan Stockholm Resilience Centre vid Stockholm universitet och Kungliga Vetenskapsakademien och är en del i större forskningsprojekt om hur skatteparadis påverkar miljön.
Miljarder till skövling
Den nya genomgången visar att i genomsnitt 68 procent av det utländska kapital som investerades i sektorer kopplade till skövling av regnskog i Amazonas under åren 2000-2011 kom från skatteparadis. Det handlar om miljardtals dollar och merparten av pengarna kom från Kajmanöarna.
”Vår analys visar att totalt 26,9 miljarder dollar utländsk kapital fördes över till nyckelföretag i de här sektorerna mellan oktober 2000 och augusti 2011. Av det undersökta kapitalet kom cirka 18,4 miljarder dollar från skatteparadis”, skriver forskarna i en artikel i vetenskapstidskriften Nature Ecology and Evolution.
Studien visar också att 70 procent av de båtar som rapporterats delta i tjuvfiske är flaggade i skatteparadis. Majoriteten av dem har hemmahamnar i Belize och Panama.
– Fiskerinäringens värdekedjors globala natur, komplexa ägarstruktur och begränsningar i många kustnationers regeringsförmåga gör sektorn känslig för nyttjande av skatteparadis, säger forskaren Henrik Östberg vid Stockholm Resslience Center, i ett pressmeddelande.
Få analyser
Få systematiska analyser om hur pengar från skatteparadis påverkar miljön har gjorts tidigare. En stor utmaning är att det saknas transparens i skatteparadis och att det därför är svårt att följa kapitalflödena, enligt Beatrice Crona, forskare vid Kungliga Vetenskapsakademien.
– Frånvaron av ett mer systematisk synsätt är inte överraskande med tanke på den kroniska brist på data som är ett resultat av dessa länders finansiella hemlighetsmakeri, säger hon i ett pressmeddelande.