Ökat skatteavdrag för installation av solceller

Idag kan den som vill installera solceller på bostaden eller fritids­huset tillgodogöra sig 15 procents skatteavdrag på arbets- och materialkostnaderna. Nu har den nya regeringen med stöd av SD beslutat att höja skatteavdrag­et till 20 procent från årskiftet.

– Jag tycker att det är ­överraskande men välkommen ­politik, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk solenergi.

Stigande priser

Men en höjning av det så kallade gröna avdraget var inget som stod på organisationens önskelista.

–  I vårt solenergipolitiska program är det andra saker – som exempelvis ett utvidgat grönt avdrag – som vi förordar. Vi vill till exempel att även solfångare som ger varmvatten ska omfattas av det gröna avdraget.

Hon ser ändå fördelar med höjningen.

– Ja, inte minst eftersom efterfrågan på solceller i Sverige och över hela världen är stor samtidigt som priset på sol­celler – efter att ha sjunkit i flera decennier – nu börjar stiga, även mot kund, säger hon.

Att priskurvan nu vänder uppåt beror på att många ­råvaror som behövs för att tillverka solceller och andra insats­varor till solcellsanläggningar stigit i pris de senaste två åren.

Häver köp

Kostnaderna för privata solcells­anläggningar varierar stort, men en titt på statistiken för det gröna avdraget ger vid handen att en genomsnittlig anläggning kan landa någonstans runt 150 000 kronor.

– Så en höjning från 15 till 20 procents skatteavdrag gör förstås skillnad.

På Svensk solenergi finns dock en oro för hur övergången från de gamla till de nya reglerna ska genomföras.

– Det finns problem att få tag på material i branschen, vilket gör att påbörjade installationer riskerar att bli klara först nästa år. Flera kunder vill nu häva sina köp och vänta in det högre avdraget.

Detta kan skapa problem för installatörerna, enligt Anna Werner.

 – Övergångsreglerna måste utformas så att det inte blir lönsamt att häva påbörjade köp.

Efterfrågan redan hög

Solcellsbranschen går för högvarv och kritiker av det nya stödet menar att näringen inte behöver mer stimulans, och att satsningen på 280 miljoner skulle ha gjort mer nytta för hushållen på andra sätt. Exempelvis genom att främja åtgärder som minskar energiförbrukningen. 

Ett stöd till energieffektivisering för hushåll är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet men här har regeringen ännu inte presenterat något konkret förslag.