Ditt svar:
Det är verkligen fantastiskt att resa, jag håller med dig Bengt! Speciellt nu när vädret är kallt och ruggigt här hemma. Och visst vore det super om fossilbränslet kunde bytas ut så att vi kan fortsätta resa med gott klimatsamvete. Tyvärr är det något av en önskedröm, i alla fall inom en snar framtid. Flygbolagen har visserligen börjat blanda in låga nivåer av biobränsle, men övergången till helt gröna bränslen kommer att ta tid medan klimatkrisen kräver att vi agerar omedelbart. Dessutom skulle inte bio-materialet räcka till för att ersätta allt fossilt. Visste du att en enda långflygning tur och retur till Sydostasien kan motsvara över två ton växthusgaser? Det kan jämföras med att vi, för att nå klimatmålen till 2050, behöver nå ner till ett ton per person och år.
Påstående 2
”Läs biologi – koldioxiden i atmosfären är en del av kretsloppet”
Ditt svar:
Kul, Arne, att du är intresserad av biologi! Studier som sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC visar att den nuvarande ökningen av koldioxid i atmosfären sker betydligt snabbare och mer omfattande än vad som kan förklaras av naturliga variationer i kolets kretslopp. Det är inget tvivel om att det är människan som ligger bakom den kraftiga ökningen.
Eftersom du är biologiintresserad kan jag också nämna att forskning har visat att människan påverkar de naturliga processerna som binder koldioxid negativt. Till exempel genom att hugga ner skog och förändra markanvändningen.
Påstående 3
”Det spelar ingen roll vad ett litet land som Sverige gör” (Eller: ”Varför ska vi göra så mycket i Sverige – Kina bygger ju kolkraft?”)
Ditt svar:
Visserligen stämmer det, Christer, att det finns länder vars utsläpp vida överskrider Sveriges – som exempelvis USA och Kina. Men det stämmer inte att Sveriges insatser för att minska utsläppen är betydelselösa.
Svenskars växthusgasutsläpp per person ligger en bra bit över det globala genomsnittet. En ny rapport från Oxfam visar också att svenskarnas utsläpp har en enorm betydelse för världens gemensamma klimatavtryck. Den mängd växthusgaser vi släpper ut under ett enda år beräknas orsaka över 4 600 överdödsfall totalt i världen de kommande 100 åren.
Sedan år 1990 har Sverige med hjälp av politiska styrmedel minskat de bokförda utsläppen inom landets gränser med över en tredjedel (37 procent). Men om vi även räknar utsläppen som orsakas av konsumtion och utrikesresor har svenskarna fortfarande väldigt höga utsläpp per person.
Påstående 4
”Sverige har redan gjort mer än de flesta andra länder”
Ditt svar:
Göran, du har alldeles rätt i att Sverige har gjort mer än många andra länder. Vi har också en relativt sett fossilfri energimix, tack vare vattenkraften, vilket är toppen!
Men på senare år har många av styrmedlen som har fört oss i en bättre riktning tagits bort. Och, igen: Sveriges utsläpp per person ligger en bra bit över det globala genomsnittet. Vi både kan och bör alltså få ner dem.
Påstående 5
”Vegetarisk kost skadar klimatet lika mycket som kött – om inte mer”
Ditt svar:
Jag ska börja med att ge dig en poäng, Kjell: Viss typ av vegetarisk mat är resurskrävande. Men forskning visar ändå att växtbaserad kost genererar betydligt lägre växthusgasutsläpp jämfört med en köttbaserad. När en studie från Oxfords universitet undersökte 55 000 britters kost blev det tydligt att bara en liten minskning av köttet på tallriken får stor effekt.
En vuxen vegan släpper ut i snitt 2,5 kilo växthusgaser per dag. För vegetarianerna ligger motsvarande utsläpp på 4,2 kilo. Pescetarianer, alltså de som även äter fisk, släpper ut 4,7 kilo per dag, vilket är något mindre än den ”måttliga” köttätaren som släpper ut 5,4 kilo. Storkonsumenten däremot, som snaskar i sig 100 gram kött eller mer om dagen, släpper ut nästan dubbelt så mycket: 10,2 kilo växthusgaser per person och dag.
Påstående 6
”IPCC är inte att lita på – de överdriver krisen”
Ditt svar:
Anders – fint att vi har ett gemensamt intresse för klimatkrisen. IPCC utför ingen egen forskning, utan sammanställer och granskar den senaste klimatforskningen från hela världen. Flera studier, bland annat en från Göteborgs universitet, har visat att IPCC snarare tenderar att underskatta än överdriva den globala upphettningens effekter. Vissa kritiserar IPCC på grund av det.
Slutsatserna från FN:s klimatpanel har stöd av alla större vetenskapliga akademier och den överväldigande majoriteten av klimatforskare.
Det är också viktigt att skilja på IPCC och andra organ inom FN. I en uppmärksammad granskning i Kaliber framkom nyligen att vissa FN-institutioner spridit överdrivna siffror om klimatkrisens effekter, vilket såklart är illa. Men det är inget argument för att förkasta klimatpanelens slutsatser.
Påstående 7
”Temperaturökningen är helt naturlig – vi är inne i en naturligt varmare cykel just nu”
Ditt svar:
Här måste jag tyvärr säga emot dig, Jonny, eftersom jag vet att jag har vetenskapen på min sida. De snabba förändringar som sker i klimatet nu är människans verk – inte ett resultat av naturliga cykler. Om detta är forskare eniga. Många av de observerade effekterna saknar motsvarighet under tusentals och i vissa fall hundratusentals eller miljontals år.
Påstående 8
”Vi i Sverige kommer inte drabbas – så varför ska vi fokusera så mycket på klimatfrågan?”
Ditt svar:
Peter, visst känns det skönt att våra barn och barnbarn sannolikt inte tillhör dem som drabbas hårdast? För du har rätt i att klimatkrisen kommer att slå betydligt hårdare mot flera andra länder – många av dem fattiga.
Men utsläpp i atmosfären påverkar tyvärr inte bara lokalt, så vad vi gör i Sverige kommer ha betydelse globalt. Vi får heller inte glömma att de stora havsströmmarna i exempelvis Atlanten är hotade – risken för en kollaps bedöms tidigare ha underskattats. En kollaps av AMOC, som strömningen heter, skulle vara katastrofal, särskilt för de nordiska länderna och leda till betydande avkylning i regionen samtidigt som andra områden blir varmare.
En stor studie gjord av bland annat Harvard-forskare visar dessutom att global upphettning kommer att krympa välståndet i en takt jämförbar med en djup ekonomisk depression – eller ett pågående, permanent krig. Och hela världen kommer att drabbas.
Påstående 9
”Vindkraften spyr ut mikroplaster och förstör för djur – kärnkraften räcker”
Ditt svar:
Det stämmer, Ola, att vindkraften genererar en liten mängd mikroplaster. Men riskerna som ibland används som slagträ i debatten är överdrivna. Naturskyddsföreningen har gjort en pedagogisk sammanställning om hur det ligger till.
Vad gäller påverkan på djurlivet är det sant att många arter drabbas. Det måste vi ta på allvar. Men noggrann planering av vindkraftens anläggningar hjälper djuren att anpassa sig och påverkan minimeras. Här måste vi också väga in hotet från anläggningarna mot uteblivna satsningar på grön energi. Klimatkrisen är idag en stor bidragande orsak till den pågående artutrotningen.
Kärnkraften som nu planeras kommer ta lång tid att bygga, det visade inte minns många av remisssvaren på regeringens kärnkraftsutredning, och vi behöver ren energi tidigare än så. Kritiker lyfter även fram att det finns många olösta problem kopplade till kärnkraften. Det handlar om alltifrån sårbarhet vid eventeuella attacker och naturkatastrofer till hur vi säkert ska förvara det radioaktiva avfallet.
Påstående 10
”Det är ändå kört – så varför inte bara köra på?”
Ditt svar:
Jag förstår att du känner en uppgivenhet, Måns. Vi är många som tyngs av mörka tankar inför klimatkrisen, i synnerhet när världsledare frånsäger sig ansvar för den. Men tänk på vad vi faktiskt har lyckats åstadkomma. Social change lab-grundaren James Özden nämnde i en intervju i Dagens ETC nyligen att försäljningen av elbilar faktiskt är en framgångssaga, precis som explosionen av solenergi i Sverige och på flera håll i världen. För att inte tala om hur bra svenskarna har blivit på att sopsortera. Eller vilka framgångar batteritillverkningen når i Kalifornien.
Påstående 11
”Det spelar ingen roll vad en enskild människa gör – förändringarna måste göras av politiker”
Ditt svar:
Den här känslan delar du med många, Lars. Och visst – till viss del har du rätt: de stora strukturella förändringarna måste få skjuts uppifrån. Men för att göra det enklare för klimatprogressiva och modiga politiker att agera måste vi skapa en rörelse och visa att vi vill ha en förändring. Och rörelser bygger vi bäst underifrån. Genom våra val och handlingar kan vi bidra till att klimatåtgärder blir eftertraktade och inte avskräckande.
Så – börja med små saker och inspirera sedan andra till att göra likadant. Politiker är trendkänsliga.