Enligt Reynders avsåg kommissionen att ålägga företagen obligatorisk ”due diligence”, så kallad tillbörlig aktsamhet. Det innebär att företagen måste ha koll på och förhindra den här typen av skador, oavsett om det är företagen själva, deras dotterbolag eller underleverantörer som bidrar till dem.

Ett skarpt lagförslag skulle ha presenterats i våras, men har försenats och väntas nu inte förrän mot slutet av oktober.

Massiv lobbying

Anledningen till kommissionens senfärdighet är, enligt organisationen Corporate Europe Observatory (CEO), de massiva lobbykampanjer som Reynders besked utlöste bland europeiska företag och deras intresseorganisationer. I en färsk rapport visar organisationen hur multinationella storföretag som H&M, Danone och Mars och deras intresseorganisationer, däribland den mäktigaste lobbyorganisationen av dem alla – Business Europe, som är ett paraply för europeiska näringslivsorganisationer – både öppet och i mer inlindade ordalag lobbar mot bindande krav på kontroll och ansvarstagande.

De europeiska handelskamrarnas sammanslutning – EuroChambers – uttryckte kanske saken tydligast i mejl till kommissionen:

”Företagen motsätter sig inte åtgärder till skydd för allmänna intressen som är av betydelse för samhället i stort, men åtgärderna får inte skada företagens investeringar.”

Frivillighet fungerar inte

I huvudsak anser de att missförhållanden – liksom idag –  ska motarbetas på frivillig väg, och att ansvaret begränsas till företagen själva, och inte till deras leverantörskedjor.

– Frivilliga åtaganden fungerar inte, det har vi kunnat konstatera gång efter annan, och det visar också en färsk studie från EU-kommissionen, säger Steve Trent, grundare och vd på miljö- och människorättsorganisationen Environmental Justice Foundation, EJF.

EJF är bara en av omkring 700 frivilligorganisationer som uttryckt stöd för den nya lagen.

– Den här lagen är central för att stärka EU-företagens globala konkurrenskraft, för att genomföra EU:s gröna giv, hantera de globala klimatförändringarna och artutrotningen samt slå vakt om de mänskliga rättigheterna – inom EU och i hela världen, säger Steve Trent.

På vilket sätt kan ­lagen stärka EU-företagens ­konkurrenskraft?

– EU-företag som vill producera etiskt och hållbart ska inte behöva konkurrera med lågprisprodukter, där de verkliga kostnaderna göms i länder med otillräckligt skydd för miljö och mänskliga rättigheter.

– Genom att försäkra att alla leverantörskedjor som leder in i EU håller hög kvalitet, skapar lagstiftningen en rättvis spelplan för EU-företag som redan försöker följa etiska riktlinjer, men som idag drabbas av konkurrensnackdelar, säger Steve Trent.

Stort stöd i parlamentet

I mars i år röstades EU-parlamentet med stor majoritet – 504 röster för, 79 emot och 112 nedlagda röster – igenom en resolution om bindande regler som tvingar företagen att ta ansvar längs hela värdekedjan från råvara till färdig produkt.

Partierna på yttersta högerkanten, inklusive SD, röstade emot. Moderaterna och Krist­demokraterna la ner sina röster.

Den gröna gruppen i EU-parlamentet har däremot länge drivit på för den nya lagen.

– Konsumenter ska kunna känna sig trygga med att inga produkter på EU:s inre marknad har tillverkats genom tvångsarbete eller bidragit till att förvärra klimatförändringarna. Därför förväntar jag mig att kommissionen äntligen presenterar ett förslag under hösten, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för MP.

Banbrytande dom

Det finns en oro att storföretagen och deras intresseorganisationer ska lyckas i sitt uppsåt att urvattna lagstiftningen, inte minst sedan kommissionens lagförslag dröjer. Enligt Steve Trent på EJF lobbar inte bara storföretagen mot förslaget, även en del medlemsländer vill hellre se att nationella lagar ska gälla. Steve Trent är ändå hoppfull.

– Det finns en farhåga att kommissionären för EU:s inre marknad, Thierry Breton, som ansvarar för frågan tillsammans med Reynders, kommer att tillåta en sänkning av ambitionsnivån.

– Men jag tror inte lobbyingen kommer att lyckas begränsa lagens omfattning, om inte annat eftersom domstolarna numera allmänt accepterat FN:s riktlinjer för handel och mänskliga rättigheter (UNGP), säger han.

Det var med stöd av dessa riktlinjer som en domstol i nederländska Haag nyligen levererade den banbrytande domen mot oljebolaget Shell, vilken tvingar oljejätten att minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet.