– Göteborg energi har fortsatt försöka hitta en seriös köpare hela vägen tills nu. Det har varit ganska många intressenter. Men det är ingen som kan ge ett förslag som är så bra att vi kan acceptera det, säger hon.

De alternativ som återstod för förgasningsanläggningen verkade tillsynes vara avveckling eller utveckling. Men på sitt senaste möte beslutade bolagets styrelse att demoanläggningen ska ”konserveras”. Det betyder att den ska förslutas på ett sätt så att utrustningen bevaras för framtiden och att de tio till 20 medarbetarna som driver anläggningen i dag får andra uppgifter inom bolaget. Tanken är att den ska kunna startas upp igen i framtiden.

– Om vi konserverar anläggningen så har vi inte tagit något beslut som vi inte måste ta idag. Då har vi fortfarande möjlighet att ta besluten senare om saker och ting förändras, säger Alf Engqvist, Göteborg energis vd, som rekommenderade styrelsen att konservera tekniken.

Anledningen till styrelsens beslut är att demonstrations- och forskningsprojektet nu har fyllt sin uppgift och med dagens förutsättningar inte kan producera biobränsle kommersiellt utan att gå med förlust.

– Anläggningen var aldrig planerad att gå med vinst. Men den hade den gjort det ändå, om marknadsläget hade varit ett annat, så kanske vi hade drivit den vidare som produktionsanläggning, men tyvärr så har vi inte den möjligheten, säger Elisabeth Undén.

Gick med förlust förra året

Den ekonomiska totalen har varierat genom åren. Enligt Alf Engqvist så gick anläggningen med förlust 95 miljoner förra året och han uppskattar att om de fortsatt i samma anda, så skulle förlusten hamna på mellan 30 och 80 miljoner årligen. Att konservera anläggningen ger en betydligt lägre nota.

– Vi ser att det skulle blivit ett betydande underskott även framåt. Nu får vi en engångskostnad på mellan 5 och 10 miljoner, säger Alf Engqvist och tillägger att konservationen även kommer att innebära en årlig kostnad mellan en och två miljonen.

Projektet beviljades för nio år sedan stöd från Energimyndigheten på 222 miljoner och myndigheten har utrett om energibolaget kan bli skyldiga att betala tillbaka pengarna.

– Vi har bara fått lite indikativa svar, men det verkar som att vi bara kommer att behöva betala tillbaka en liten summa. De har gjort en ekonomisk och teknisk utvärdering av projektet, säger Elisabeth Undén.

Vet inte vad som händer med anläggningen

Varken Elisabeth Undén eller Alf Engqvist vet vad som kommer att hända med anläggningen det närmaste decenniet. Styrelseordföranden ser att ett nytt forskningsintresse kan blomma upp eller att exempelvis biobränsle till flyget kan bli kraftigt subventionerat och därmed stå sig i konkurrensen mot importerad biogas. Bolagets vd poängterar att det inte bara är anläggningen som är värdefull, utan även marken och byggnaden ute i Rya.

– Det är många frågor i luften och då tror jag att det är klokt att vara rädda om den mark vi har. Det kan vara så att vi kan använda både byggnad och mark i fjärrvärmeperspektiv, säger han.

De är båda överens om att projektet Gobigas har uppnått sitt syfte.

– Tekniskt och forskningsmässigt har det varit ett väldigt lyckat projekt. Vi har lärt oss väldigt mycket. Däremot har förutsättningarna på biogasmarknaden förändrats i förhållande till när beslutet togs. Det är inte alls på den nivån som man förutsåg. Det gör att ekonomin i projektet har blivit mycket sämre än vad man trodde, säger Alf Engqvist.