En gång i tiden var ­Mittens rike centrum för den här typen av ”gruvdrift”, som i praktiken handlar om att köra datorprogram som tävlar om att lösa komplexa pussel. Men det ändrades förra våren när myndigheterna började stänga ned krypto-verksamhet i landet. Då lockade Kazakstan med sin billiga energi – olja och fossilgas flödar i landet – och avsaknaden av regleringar vid många gruvor. Men den nya industrin fick snart energipriserna att rusa. 

När regeringen dessutom beslutade att slopa energi­subventionerna från 1 januari bröt storskaliga protester ut på gatorna – för att en vecka senare våldsamt krossas. Även om elen nu är tillbaka i Kazakstan kan inte bitcoin-entreprenörer sova lugnt. Almaty har pekat ut brytningen som den enda ­anledningen till energikrisen i landet och lovat att stoppa ­aktiviteten så snart som möjligt. 

Förbjuder brytning

Samtidigt har de styrande i både Iran och Kosovo tröttnat på om­fattande elavbrott till följd av den krypto-utvinning som många unga i båda länderna har börjat med. Såväl mullornas ­Teheran som vänsterpartisterna i ­Pristina förbjöd bitcoin-­brytning från 1 januari. Polisen i Kosovo har också börjat ­beslagta utrustning. 

– Vi kan inte tillåta att vissa berikar sig i strid med lagen, på skatte­betalarnas ­bekostnad, kommenterade Kosovos finans­minister Herukan Murati nyligen på Facebook. 

Han lyfte också fram att bitcoin-gruvorna ­krävde lika mycket el som 500 hem. 

Global klimatvärsting

Den globala bitcoin-utvinningen är en klimatbov som enligt Cambridge universitet ­förbrukar 130 TWh per år eller 0,5 procent av världens energi­användning – mer än hela ­Sverige. Pete Hawson, som undervisar i internationell utveckling vid Northumbria universitet, spår att branschens klimatavtryck kommer att hamna under lupp det här året. Enligt en YouGov-poll nyligen vill över hälften av britterna förbjuda kryptovalutor av klimatskäl.