Kretslopp för plast är en myt

Den svenska folkrörelsen – att diska ur förpackningar och lägga dem i återvinningen – sprang ur FN:s konferens om miljö och utveckling, Riokonferensen, 1992. 181 stater enades, bland mycket annat, om att satsa på kretsloppssamhället. Sverige var snabba i startblocken och i decennier har miljontals svenskar sorterat sina sopor.

När det kom till plasten visade Naturvårdsverket statistik för ett par år sedan att närmare hälften av den svenska plasten blev till ny plast. Men en granskning av SR Ekot 2019 visade att dessa siffror var felaktiga. Majoriteten av svensk plast eldas upp. En stor del exporterades till Kina – innan landets regering satte stopp för det – med oklara återvinningsresultat och förödande miljökonsekvenser.

Tidigare i år beräknade Ekot att var åttonde plastförpackning återvinns i Sverige. Misslyckandet beror dels på att svenskarna fortfarande slänger mycket plats i de vanliga soporna, och dels på att det är svårt att återvinna mycket av plasten, trots att Sverige stoltserat med toppmodern teknik.

Vill du fortsätta?

Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det loggar du in här .