Klimatomställningen går trögt i Katrineholm

För drygt tio år sedan togs de första spadtagen till det som skulle bli Kullen, ETC:s första solpark, som ligger i Katrineholm. Parken är idag en av Sveriges största solcellsanläggningar och den växer fortfarande med nya hus, nya solcellstak och nya solceller på ställningar. Ändå har ett drygt 20-tal kommuner på några få år passerat Katrineholm på Svensk solenergis ranking Solcells­toppen, och petat ner kommun­en från plats 8 till plats 31.

– Jag gissar på att det beror på att andra satsat mer. Vi har inte byggt så mycket de senaste åren, säger Mats Olsson som är energiingenjör på kommunens fastighetsbolag Kfab.

Trots att kommunen ­officiellt antagit utmaningen att installera solceller och producera egen solel inom ramen för Fossilfritt Sverige, går solcellsstrategin i stort sett ut på att installera solceller när tak på kommunens fastigheter renoveras och på en del nybyggen. Det betyder bland annat att ett par sporthallar, brandstation­en, några skolor och äldre­boenden idag får el från solen.

– Fyra hyresfastigheter har också fått solceller, säger Mats Olsson.

Kommunens miljöstrateg Linda Aldebert tycker att det finns utrymme för förbättring.

– Vi behöver hålla takten. Samtidigt är det kul att fler klivit om oss, eftersom det betyder att det blir mer effekt i landet, säger hon.

Få laddplatser

Solceller är som bekant inte enda sättet att ställa om och förpassa fossilsamhället till historien. Elfordon är ett annat. Men även där går det trögt för kommunen.

– Vi har byggt två laddplats­er i det nya parkeringshuset ­Pionen, säger Linda Aldebert.

Några fler kommunala laddplatser har det inte blivit under året. Inte heller i bostadsbolag­ets hyresfastigheter installeras laddstationer i dagsläget.

– Nej, det stämmer. Men det diskuteras och vi har en utredning på gång som tittar på olika sätt att erbjuda laddning, säger Mats Olsson på Kfab.

Satsar på gas

Istället har kommunen hittills satsat stort på biogas med den egna anläggningen Rosenholm, som omvandlar avloppsvatten från det kommunala ledningsnätet till biogas. Gasen används till fordonsgas för allmänheten. Det förorenade slammet som blir kvar efter rötningsprocessen sprids i Katrineholm – liksom i så många andra kommuner – ut på produktiv åkermark. Problemen med avloppsslam som sprids på åkrar har Dagens ETC berättat om i ett stort reportage.