Arash Derambarsh valdes in som lokalpolitiker i en förort till Paris för omkring ett år sedan. I januari startade han en namninsamling som ledde till att det franska parlamentet fyra månader senare röstade igenom en lag som förbjuder matbutiker att slänga mat och att förgifta mat i sina containrar så att ingen kan återvinna den.
– För mig var det skandalöst att butikerna slängde så mycket mat samtidigt som människor med jobb får allt svårare att ha råd med det väsentliga som kläder och mat efter att hyran är betald och samtidigt som vi har en så stor grupp hemlösa, säger Arash Derambarsh till Dagens ETC.
Lagen är enligt Arash Derambarsh den snabbast genomröstade de senaste 60 åren och han hoppas att resten av Europa ska följa efter.
– Det här är en ödesfråga. Allt fler går hungriga i Europa. Fler är fattiga. Det är en tickande bomb. Om folk inte har mat på bordet och möjlighet till värdiga liv bidrar det till sociala spänningar. Det ser vi nu med extremhögerns framgångar.
Arash Derambarsh hoppas att även Sverige ska ta efter lagen och han planerar ett Sverigebesök i november i samband med att han släpper en bok om matsvinn.
770 000 ton slängs varje år
I Europa slängs 89 miljoner ton mat varje år. I Sverige är siffran 1,2 miljoner ton. Den största delen står hushållen dock för. Det berättar Lina Haglund, handläggare på Naturvårdsverket.
– Hushållen slänger 770 000 ton matavfall varje år. Då räknas även fiskben och skal med, men 35 procent av detta räknas som svinn. Sedan hälls 224 000 ton flytande livsmedel ut i vasken i hushållen varje år. Där är 100 procent svinn. Butikerna slänger 70 000 ton, men då är 91 procent rent svinn, säger Lina Haglund.
Att matsvinnet på många håll återvinns och blir biogas är ingen större lättnad på samvetet, enligt Lina Haglund.
– Biogas är ett jättebra sätt att energiåtervinna. Men det är ju ganska dumt att producera mat för människor, skeppa och transportera den till affärer, släpa hem den och tillaga den och sedan återvinna den för att våra bussar ska ha något att köra på. Det är tio gånger mer energieffektivt att äta maten än att köra bil på den. Första steget är att minska svinnet, andra steget är att ta tillvara på det som ändå måste slängas.
Lina Haglund menar att hushållen måste lära sig att ta hand om maten bättre.
– Mycket kunskap har gått förlorad och man tar gärna det säkra före det osäkra. Mycket slängs för att det passerat bäst före-datum, även om det fortfarande går att äta.