– De ställer sig bakom miljömål som de sedan gör allt för att de inte ska uppnås. Det är också en farlig politik. Vetenskapen blir allt tydligare med att vi är helt beroende av ett stabilt klimat och stabila ekosystem för att samhället ska överleva. Ändå driver högern en politik som urholkar möjligheterna till frisk natur och ett hållbart klimat.
Miljöpartiet är också kritiskt till Socialdemokraternas inriktning på miljö- och klimatområdet, sedan MP lämnade regeringen. Hur skulle du beskriva omsvängningen?
– Jag skulle kalla det en ren självskadepolitik, som kommer att skada möjligheterna till en rättvis utveckling, minskade ekonomiska klyftor och miljömässig hållbarhet.
MP fick mycket kritik i regeringsställning för att gå med på dåliga miljö- och klimatförslag. Borde MP ha varit mer tydligt med hur förhandlingarna med regeringen såg ut och hur mycket ni fick kämpa?
– Det är en läxa vi har lärt oss. Vi är stolta över allt vi fick igenom och det är självklart att politik bygger på kompromisser. Men vi hade behövt vara tydligare med vad vi hade velat se om vi hade haft fler väljare med oss.
Idag riktar MP stark kritik mot att S-regeringen arbetar för att försvaga kommande EU-lagstiftning mot bland annat skogsskövling. Anser du att vi bör fortsätta med den svenska skogsbruksmodellen med kalhyggen och monokulturer?
– Nej. Jag och MP tycker att vi måste hitta ett mer hållbart skogsbruk där vi kan fortsätta bruka skogen och ta ut biomassa men på ett sätt som också möter andra samhällsvärden, som levande fritidsliv, besöksnäring och bär- och svampplockning. De möjligheterna är hotade nu. Blåbärs- och lingonriset har minskat med 50 procent de senaste årtiondena till följd av att man går från naturliga skogar till trädplantager. Det är inte långsiktigt hållbart.
För att öka produktionen av svenska biobränslen från skogen måste avverkningen vara fortsatt hög och innefatta även klenare träd, alltså kalhuggning. Hur kan vi både värna skog och arter och öka produktionen av svenska skogsbiobränslen?
– MP vill inte öka mängden biobränslen, utan andelen biobränslen i tanken. Men samtidigt vill vi minska mängden bränslen totalt sett. Det är därför vi driver på elektrifieringen så hårt och satsningar på järnväg, kollektivtrafik och cykel. Det är bara i kombination av de tre delarna som vi kan få ett hållbart trafiksystem.
Idag är bara några få procent av de biobränslen vi använder producerade i Sverige, trots hög avverkning. Hur kan den svenska biobränsleproduktionen då öka?
– Det stämmer att vi har en stor import av biobränslen. Samtidigt så är det just tack vare reduktionsplikten (kravet att successivt blanda i mer biodrivmedel i fordonsbränsle, reds. anm). som industrin fått långsiktiga villkor att producera mer biodrivmedel av restprodukter från skogsindustrin.
– Det är vår övertygelse att vi kan jobba i flera delar och till exempel minska mängden tidningspapper och användningen av bioenergi för uppvärmning, och istället använda den bioenergin för att ersätta fossil energi och olja.
Skogsbiobränslen ger lika stora eller större koldioxidutsläpp än fossila bränslen. Hur kan det vara klimatsmart att ersätta ett koldioxidutsläpp med ett annat?
– Det finns biobränslen som har värre miljöpåverkan än fossila bränslen. Till exempel om man tar biobränslen från regnskog. Men vi vill se att man använder mer av den svenska skogen för att producera timmerhus, då får vi en inlagring av kol.
Ja, timmerhus ger inlagring av kol, men 70–80 procent av avverkningen eldas upp och ger koldioxidutsläpp – precis som fossila bränslen. En allt större del av vetenskapen säger att det är en dålig idé ur klimatsynpunkt att hugga skog för att elda upp den.
– Vår utgångspunkt är att vi behöver göra många förändringar i samhället, och komma bort från kortsiktiga produkter som mycket av dagens skogsbruk syftar till. Det här måste ske över tid. Samtidigt som vi ökar produktionen av biodrivmedel så kan vi bygga mer i trä. Träbyggande leder ju också till att man får restprodukter som sågspån och bark.
För att det ska bli volym i biobränsleproduktionen räcker inte sågspån och bark. Då måste vi fortsätta kalhugga och därmed hugga även de träd som inte är mogna för avverkning.
– Det kommer ju att göras gallringar även i ett hållbart skogsbruk, jag ser inget problem med att använda gallrade träd till biobränsle, till exempel. Vi har flera miljoner bilar idag som går på fossila bränslen. Vi tror att vi under en övergångsperiod kan använda biobränslen till dem, annars har vi ingen chans att nå våra klimatmål.
Atmosfären bryr sig ju inte om ifall utsläppen är biogena eller fossila?
– Det är väldigt stor skillnad på ett biologiskt och ett fossilt kretslopp. Fossila bränslen tar miljontals år att återbildas, i det biologiska kretsloppet är det mycket kortare omloppstider.
Ja, men vi har inte ens tio eller tjugo år på oss. Koldioxidutsläppen – vare sig de är fossila eller biogena – måste ner nu, inte om hundra år. Håller du med?
– Ja, absolut. En av de viktigaste åtgärderna är att använda skogen som kolsänka. Då är det storskaliga hyggesbruket ett stort problem. Men jag delar inte bedömningen att det inte går att kombinera ett hållbart skogsbruk med att också använda skogens produkter för att ersätta fossila bränslen.
