Vi vill kunna spegla en bredare verklighet.
Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) om att vårbudgeten presenterar ett nytt mått på välstånd som tar hänsyn till 15 olika indikatorer, som på olika sätt ska mäta livskvalitet och fungera som komplement till klassiska bruttonationalprodukten (BNP).
Halv miljard till klimatklivet
Klimatet är ett av de områden som föreslås få ekonomiskt tillskott. Med 500 miljoner kronor ska omställningen till ett fossilfritt samhälle skyndas på. Pengarna går till det så kallade Klimatklivet – det särskilda stödet till klimatinvesteringar för lokala och regionala verksamheter som på olika sätt jobbar för att minska växthusgasutsläppen i Sverige.
1,5 miljoner ton väntas de årliga utsläppen av koldioxidekvivalenter minska med den föreslagna satsningen – en siffra som motsvarar ungefär en femtedel av de årliga utsläppen från bensinbilarna i Sverige.
2 130 ansökningar har hittills kommit in till Klimatklivet, som administreras av Naturvårdsverket. 783 av dessa har beviljats.
”Japp. Historiens största miljöbudget blev precis ännu större. Grattis alla barn, framtida generationer och världens fattiga!”
– Lorentz Tovatt, politiskt sakkunnig hos miljöminister Karolina Skog (MP), på Twitter.
”Miljö- och naturvård fortsätter att vara en av de absolut minsta budgetposterna med mindre än en procent av utgifterna.”
– Frode Pleym, Sverigechef på Greenpeace, i en debattartikel
i Dagens ETC.
8,9 miljarder kronor, det landar den sammanlagda miljöbudgeten på med de föreslagna förändringarna.