– Det är uppenbart att det är vår kamp, vår mobilisering och våra upprop som har lett fram till det här beslutet. Inte bara vi på Attac naturligtvis, de andra organisationerna också. Det inspirerar till att fortsätta kämpa för andra mål, men nu tillåter vi oss att stanna upp ett ögonblick och fira denna seger, det hör tyvärr inte till vanligheterna, säger Raphael Pradeau tidigare talesperson för Attac France och fortfarande aktiv.

Ministern för energiomställning, Agnes Pannier Runacher, kommenterar bakgrunden till beslutet:

– Visst har vi lyssnat på olika miljöorganisationer. Det är presidentens policy i stort: att lyssna på experterna. Jag är stolt över det här beslutet. Det är ett helt och hållet nödvändigt steg för att vi ska vara koherenta med de klimatmål vi har satt upp. Energistadgefördraget går helt enkelt inte i linje med den nödvändiga omställningen som vi har förbundit oss till i och med Parisavtalet, säger hon till Dagens ETC.

Ingen demokratisk insyn

Energistadgefördraget ECT utformades redan 1991 och började gälla 1998 för att skydda utländska investerare inom energi­sektorn i främst Sovjet­staterna. Från det året hade alltså bolag inom fossilindustrin rätt att stämma stater för att ha fattat beslut som är bra för klimatet, men dåliga för deras affärer. Stämningarna avgörs sedan i en särskild skiljedomstol – helt utan demokratisk insyn. Redan 2018 påpekade EU-domstolen att det här parallella rättssystem­et strider mot EU-rätten, men ingen förändring har skett. 

Utöver att miljöorganisationer och aktivister under många år lyft fördragets klimatskadliga inverkan omnämns ECT i den senaste IPCC-rapporten, som ett fördrag som ”alltid förbinder sig till att främja fossila bränslen” och som är skapat ”för att skydda energi-investerares intressen mot nationell politik.”

– Det vore naturligtvis önskvärt att Frankrike visar vägen för andra medlemsländer inom EU och att andra också lämna det här daterade fördraget. Men vi såg inte att en sådan samsyn var möjlig på kort sikt så vi beslutade oss för att agera självständigt, säger Agnes Pannier Runacher. 

Oförenligt med Parisavtalet

Ministern pekar återigen på att fördraget är oförenligt med Paris­avtalet och att länder som ”tar klimatansvaret på allvar bör låta det senare trumfa över det förra”.

– Vi hoppas att det blir en dominieffekt som leder till ett gemensamt urdragande från ECT, åtminstone inom EU, säger Raphael Pradeau från Attac France som anser att Frankrikes lämnade bara en delseger. 

– ECT är ett praktexempel på globaliseringens många avtal och institutioner som kom till under 1990- och 2000-talen för att skydda handel och multinationella företag. Flera olika mekanismer som idag effektivt blockerar den gröna omställningen. Vi talar alltså om något så galet ett handelsavtal som har tillåtit industrier att stämma en stat för att fasa ut kolen, som i Nederländerna. Det har även stoppat statliga stöd till företag för att ställa om i Spanien och här i Frankrike. Ja listan kan göras hur lång som helst.

ECT sägs vara det handelsavtal som resulterat i flest stämningar mellan företag och stater. Sverige är ett av de numera 51 länderna som skrivit under ECT. Det av svenska staten ägda bolaget Vattenfall använder sig av möjligheterna det ger och stämde år 2011 den tyska staten för beslutet att fasa ut kärnkraften. För det fick Vattenfall 14,5 miljarder kronor. Svenska staten i sin tur har stämts av det australienska prospekteringsbolaget Aura Energy när Sverige för några år sedan beslutade att förbjuda uranprospektering och uranbrytning. Det finns ytter­ligare hundratals exempel på hur Energistadgefördraget nyttjats rättsligt, världen över.

Fler länder drar sig ur

Frankrike är inte det första EU-landet att dra sig ur fördraget. Italien drog sig ur redan 2016 och Emmanuel Macrons besked kom efter att Spanien och Nederländerna meddelat att de också tänker lämna fördraget. Processen att lämna tar ungefär ett år och fram tills dess kommer Frankrike att försöka förhindra att retroaktiva stämningar genomförs.

EU-kommissionen har föreslagit en revidering av fördraget och vill förhindra så kallade EU-interna stämningar. Detta har Sverige tillsammans med fem andra medlemsländer aktivt förhindrat. Frågan ska dock upp för diskussion på nytt i samband med den så kall­ade energistadge­konferensen i Mongoliet i november, där regeringsrepresentanter för alla länder som skrivit under avtalet samlas. Frankrike kommer att delta eftersom man inte hinner lämna innan dess. 

– Men vi kommer inte rucka på beslutet att dra oss ur, säger den ansvarige ministern Agnes Pannier Runacher.

– Den så kallade moderniseringen är på tok för tidskrävande. Det enda rimliga för den nation som vill ta ett minimalt ansvar för klimatet och vår gemensamma är att göra som Frankrike nu har gjort: Överge fördraget helt och hållet, säger Raphael Pradeau till Dagens ETC.