Från Kansas till Köpenhamn: Så kan klimatet räddas

Samsø

Sedan 1997, då Samsø med dess 3 800 invånare vann en tävling initierad av den danska staten för ett fossilfritt samhälle, har ön legat i framkant vad gäller självförsörjning. All el på ön produceras av 21 vindkraftverk, och 70 procent av uppvärmningen kommer från biobränsle. Samsø har nu varit klimatneutralt i cirka fem år. Vindkraften som genereras på ön mer än kompenserar för de fossila bränslen som fordon och färjor sprutar ur sig, samtidigt som det finns planer på att gå över till elbilar. Tack vare tidiga investeringar i projektet äger Samsø-borna själva runt 70 procent av elnätet i ett kooperativ. Tidskriften Scientific American har kallat omställningen för ”en alternativ bild av framtiden”.

Island

Få platser har så goda förutsättningar för ett liv utan fossila bränslen som Island. Detta spektakulära vulkaniska land ligger i högst upp på den mittatlantiska ryggen, där de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna skiljs åt och magman från jordens inre bubblar upp mot ytan. Islänningarna, som länge utarmades av beroendet av torv och kol som importerades från Europa, har sedan ett antal år börjat utnyttja denna värme och lyckats med en nästan total omställning från sitt fossildrivna förflutna.

All Islands el kommer idag från förnybara källor, tre fjärdedelar från kraftverksdammar på glaciärer och bergssidor och resten från geotermiska kraftverk. Hål borras ett par kilometer ner i den tunna jordskorpan. Vatten pumpas ner genom de heta berglagren och tas tillbaka som högtrycksånga, som driver turbiner för att producera el.

Island använder också bergvärmen direkt. Två tredjedelar av landets uppvärmning är geotermisk i form av varmvatten, som samlas upp från varma källor och skickas ut till bostäder och kontor. Gatorna i Reykjavik hålls snö- och isfria vintertid genom ett system av varmvattenledningar.

Inget av detta har dock stoppat den isländska regeringen från att försöka utvinna de olje- och gasreserver som finns utanför kusterna.

El Hierro, Kanarieöarna

I ett annat exempel på hur lokala naturresurser kan utnyttjas för klimatsmarta energilösningar, använder de 12 000 invånarna på den spanska ön El Hierro sin extra vindkraft till att pumpa upp vatten till en förseglad krater på en slocknad vulkan, 700 meter över havet. Under vindstilla dagar kan vattnet sedan rinna ner genom en vattenkraftanläggning som täcker upp för vindkraftens minskade elproduktion. Som ett stort, originellt men mycket effektivt batteri.

El Hierro är den mest avlägsna av Kanarieöarna och fick tidigare sin ström från en dyr dieselgenerator. Ön påstår sig vara den första som utvecklat egen klimatneutral elförsörjning utan att först ha anslutit sig till elnätet på fastlandet – till skillnad från Samsø.

– När invånarna tänder lampan tänker de på vindkraftverken som snurrar och kanske de tänker, ”Vi är annorlunda än resten av världen, eftersom vi får all el från dessa vindsnurror och inte från konventionella motorer”, säger öns guvernör, Alpidio Armas, till NPR.

Köpenhamn

Om västvärlden, med dess städer byggda på miljarder ton koldioxidutsläpp, ska kunna göra sin beskärda del för att besegra klimatförändringarna borde de blicka mot den danska huvudstaden som modell för framtiden. Köpenhamn rankas som den grönaste staden på jorden i Siemens/Economists ”Green City Index” och var Europas miljöhuvudstad 2014.

Men förutom att konkurrensen i rankingen inte är särskilt hård, har Köpenhamn verkligen brutit ny mark inom en rad områden. Staden har som mål att vara helt koldioxidneutral år 2025. Detta kommer att innebära en halvering av dagens utsläpp och en kompensering av återstående fossilutsläpp genom att producera mer förnybar energi än staden förbrukar.

Genom att fokusera på byggnormer och energieffektivitet kommer man också kunna göra stora besparingar i energiförbrukning. Dolf Gielen, direktör vid Internationella byrån för förnybar energi (Irena), har pekat på att kalla städer med stort behov av uppvärmning har bättre förutsättningar än många andra för att ställa om till förnybara energikällor, eftersom de ofta har storskaliga och centraliserade värmeanläggningar, snarare än air-conditions i varje hem. 

Till år 2025 har staden också som mål att 75 procent av alla resor ska ske till fots, cykel eller kollektivtrafik.

Politiker och företagare i Köpenhamn funderar nu på hur de kan göra sig av med fossila bränslen helt och hållet till och med 2050. Det skulle spela en avgörande roll för den danska regeringens chanser att uppnå det nationella målet om fossilt oberoende inom samma tidsram.

Professor Brian Vad Mathiesen, som skrivit en rapport om Köpenhamns 2050-strategi, har visat att målet är både möjligt och, viktigast av allt, replikerbart.

– Visionen vi skapade för Köpenhamn, som en stad baserad på 100 procent förnybar energi år 2050, kan ses som ett paradigmskifte som andra ambitiösa städer över hela världen kan kopiera, säger han.

Samoa

Liksom många andra små och isolerade öar, var Samoa länge beroende av dieselaggregat för sin elproduktion, vilket ledde till höga elpriser och hämmade den ekonomiska utvecklingen. 

– För dessa öar är det fullkomligt logiskt att byta till förnybara energikällor, säger Dolf Gielen, direktör vid Internationella byrån för förnybar energi (Irena).

Regeringen på Samoa har satt upp som mål att ha 100 procent förnybar el från och med 2017, och är på god väg att nå målet. Förra året gratulerade FN:s klimatchef Christiana Figueres Samoa för att vara den ledande östaten i världen för att ställa om från fossil ekonomi till förnybart.

Regeringen har tillsammans med entreprenörer utnyttjat öns floder, sol och vind för att börja producera sin egen elektricitet. Förra året var landets första vindkraftpark klar. De två turbinerna kommer att minska kostnaderna för fossila bränslen med 475 000 dollar per år. På grund av regelbundna tropiska stormar är turbinerna utformade så att rotorbladen viks ihop vid behov för att skydda dem från starka vindar.

Fukushima

Efter tsunamin 2011 och härdsmältan i Daiichi kärnkraftverk, som fortsätter att släppa ut radioaktiva föroreningar, meddelade det regionala styret i Fukushima att regionen ska återuppbyggas till att bli ett förnybart föredöme.

Japan skakades svårt av kärnkraftsolyckan, som även väckte minnen av strålningsskador från andra världskriget till liv. Fukushimakatastrofen ledde till en dramatisk ökning av Japans koldioxidutsläpp när kärnreaktorer över hela landet stängdes ned och ersattes av fossila bränslen. I mars förra året, efter flera år av utsläppsminskningar före katastrofen, hade utsläppen återigen stigit till näst högsta nivå någonsin. Samtidigt har satsningarna på förnybart ökat explosionsartat, och 2014 investerade landet mer pengar i solenergi än något annat land i världen.

Styret i Fukushima har förbundit sig att bygga ut tillräckligt mycket förnybar el för att försörja sina två miljoner invånare senast år 2040. Omställningen består till största del av satsningar på små sol- och vindkraftverk för enskilda hushåll eller gemensamt i samhällen. Till år 2020 har regionen som mål att ha 143 flytande vindkraftverk i bruk med en kapacitet på 1 GW.

Orkney

Orkneyöarna är hem för Europas mest produktiva vindkraftverk. I april tidigare i år blev NM92 det första vindkraftverket i Europa att snurra ihop mer än 100 miljoner kWh – tillräckligt med el för att driva en genomsnittlig villa i över 30 000 år. Med fri exponering för vindar som sveper in från Nordatlanten har Orkney – som på isländska betyder just ”energiön” – blivit en ledstjärna för förnyelsebar energi och producerar numera regelbundet mer grön el än vad de förbrukar. Långt gångna försök med våg- och tidvatten är också på gång.

Den billiga, rena energin har också lett till en ökad efterfrågan på elbilar bland öborna. För närvarande kör 50 elbilar runt på öarna, cirka 5 procent av hela den skotska elbilsmarknaden. Orkney har bara 0,4 procent av landets befolkning.

Tianjin Eco-city, Kina

Även om en hel del återstår ger Tianjin Eco-city ändå en fingervisning om hur Kina skulle kunna bemöta frågan: vad ska ni göra med alla dessa miljoner nya fossilslukande medelklassmedborgare?

Ekostaden, som kostat 24 miljarder dollar att bygga, står som hållbarhetsmodell för resten av Kina. Den har byggts upp från grunden och kommer när den står helt klar att rymma 350 000 invånare. År 2013 var den först i sitt slag, men idag är den bara en av hundratals liknande städer som tornar upp sig runtom i Kina i takt med att den urbana befolkningen, pådriven av inflyttningen från den fattiga landsbygden, växer med 13 miljoner varje år. Staden har brutit med det snabba och kostnadseffektiva byggandet och istället satsat på energieffektiva byggnader – vilket snarast blivit ett måste i ett land där smog sänkt medellivslängden i vissa områden med 5,5 år. Kollektivtrafik och modern stadsplanering bidrar också till att minska föroreningar och koldioxidutsläpp.

När The Guardian besökte Eco-city förra året stod staden dock öde till stora delar, som en miljövänlig kuliss med tomma motorvägar och bara 10 000 invånare. Men det säger kanske mer om en uppblåst bostadsmarknad än om ambitionen om ett friskare och mindre förorenat Kina.

Fotnot: Artikeln är tidigare publicerad i The Guardian och är en del av samarbetet Climate publishers network. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.