FN-domstolen: Länder kan ha rätt till klimatskadestånd

Huruvida ett land har rätt till klimatskadestånd skulle enligt domstolen behöva bedömas från fall till fall. En förutsättning är att det har lyckats gå att fastslå ”tillräcklig direkt och särskilt kausalt samband”.

– En ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet, säger domstolens ordförande Yuji Iwasawa när han presenterar ICJ:s yttrande i högkvarteret i nederländska Haag.

ICJ:s utlåtande kommer sedan FN:s generalförsamling, efter år av påtryckningar, vänt sig till domstolen med frågan om vilka skyldigheter världens stater kan anses ha för att stoppa klimatförändringarna.

Möjligt skadestånd

Små önationer i Oceanien, för vilka stigande havsnivåer utgör ett existentiellt hot, har gått i bräschen för det historiska målet. Man har hoppats att domstolen ska slå fast att klimatförstöring är olagligt och att rika länder med höga utsläpp måste ta störst ansvar för den gröna omställningen. 

Det gör man också. 

Enligt ICJ har rika industrialiserade länder, däribland Sverige och övriga EU, enligt ICJ ”särskilda skyldigheter att ta initiativet i kampen mot klimatförändringarna”. Detta bland annat genom att begränsa sina utsläpp av växthusgaser.

Domstolens utlåtande, ett så kallat rådgivande yttrande, är inte bindande. Däremot är det mer än en symbolhandling, eftersom det kan utgöra grund för framtida rättsliga åtgärder, som stämningar, i olika länder.

Svenskt exempel

Ett svenskt exempel finns i Aurorafallet, där organisationen Aurora stämde Sveriges regering för vad man hävdar är otillräckligt klimatarbete. Högsta domstolen meddelade i februari att målet inte kan prövas i svensk domstol, men öppnade för att en annorlunda utformad klimattalan skulle kunna tas upp i framtiden.

Aurora förbereder sig för att lämna in en ny stämning mot svenska staten.