– Vi ser något som vi inte sett tidigare, säger Bo Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Fortfarande är branden i Sala utom kontroll och vid en tidpunkt var samhället Norberg hotat.
Branden, som är den värsta i modern tid, uppstod efter en längre tids värmebölja och torka i ett skogsområde öster om Virsbo. En person har dött. Enligt SMHI:s statistik föregicks den av en ovanligt varm och torr julimånad i hela landet. På flera håll i framförallt norra Sverige var det till och med den varmaste julimånaden på över hundra år, vilket är så länge som mätningarna pågått. Också augusti började med ett värmerekord. I Härsnäs i Östergötland var det 34 grader, den varmaste augustidagen sedan 1992, men värmen byttes snart mot ett nytt extremväder – och nya rekord – när åska och regn drog in över landet. Under ett dygn exploderade nästan 48 000 blixtar över Sverige, vilket är det största antalet blixtar sedan mätningarna började för tolv år sedan.
Extremväder blir vanligt
Enligt Åsa Sjöström, verksamhetsledare på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, är sommarens extrema väder inga engångshändelser.
– Vi kommer att få se mer av det här, säger Åsa Sjöström.
Hon betonar att det är omöjligt att slå fast om enskilda händelser som värmeböljan eller åskovädren är kopplade till klimatförändringarna eller inte. Men det är ingen tvekan om att förändringarna skapar den typen av extrema väderhändelser som har drabbat Sverige den senaste tiden.
– Enligt de scenarier som finns så kommer det att bli betydligt vanligare med både värmeböljor och åskoväder av den här typen, säger Åsa Sjöström.
Mycket höga temperaturer
I maj förra året införde SMHI ett helt nytt varningssystem för höga temperaturen. När värmen riskerar att stiga över 30 grader i mer än tre dagar utfärdas en varning för mycket höga temperaturer. Vid 26 grader eller mer tre dagar i följd går en varning till ansvariga för vård och omsorg inom kommuner och landsting.
Med anledning av branden i Västmanland gick Miljöpartiet i veckan ut med ett krav på ökad beredskap för extremväder. Också Åsa Sjöström menar att beredskapen behöver bli bättre.
– Vi är inte särskilt bra på att hantera den typen av väder i dag. Vi ser att det blir stora konsekvenser när det är översvämningar och värmeböljor. I sommar har många äldre fått åka in akut för att man inte haft den beredskap som behövs. Det är någonting som samhället behöver bli bättre på, säger hon.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är den instans som har i uppgift att se till att Sverige klarar av att hantera stora olyckor och kriser. Under veckan har myndigheten arbetat intensivt med att stötta släckningsarbetet i Sala. Bo Andersson, brandingenjör på MSB säger att situationen i dag är helt ny jämfört med tidigare katastrofer och olyckor.
– Vi ser någonting som vi inte sett tidigare. Ena stunden stormar det mitt i sommaren, andra stunden är det hur varmt som helst. Vår uppgift är inte att analysera vad väderförändringarna beror på, däremot ska vi vara på banan och se vad de får för konsekvenser, säger han.
Prio hos myndigheterna
Han säger att beredskapsplaner uppdateras kontinuerligt och att det extrema vädret är en faktor som fått allt större betydelse i myndigheternas analyser. Samtidigt betonar han att MSB i första hand är en stödmyndighet.
– Varje kommun har skyldighet att upprätta en plan med en riskanalys. Planen ska svara upp emot vad mar ser för risker och vad man behöver för resurser. Allting bygger på att kommunerna jobbar tillsammans och hjälper varandra. Vi har också nationella resurser som kan kopplas in och räcker inte det så har vi ett nätverk i EU. Vi gör nya analyser allteftersom behoven förändras. Vi har inte haft de här temperaturerna under så lång tid innan och vi har inte haft en skogsbrand här som varit i närheten av bebyggelse tidigare. Däremot om du tittar söderöver, i Kalifornien drabbas man av detta varje år, säger han.
Ska vi vänja oss vid den här typen av väderrelaterade kriser?
– Vänja och vänja. Nu vet vi att det kan hända, säger Bo Andersson.
