Efter hårda förhandlingar natten till fredag enades EU:s stats- och regeringschefer om att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2030 med 40 procent jämfört med nivån 1990.
Andelen förnybara energikällor ska öka till 27 procent. Siffrorna överensstämmer helt med EU-kommissionens förslag inför förhandlingarna. Däremot ville kommissionen att energieffektiviseringen till 2030 skulle vara 30 procent, medan toppmötet beslutade om ett lägre mål på 27 procent.
Den svenska regeringen ville egentligen se tuffare krav – men blev i onsdags nedröstad av allianspartierna och Sverigedemokraterna i riksdagens EU-nämnd. Alliansens linje överensstämmer i stort med kommissionens och beslutet som togs på toppmötet.
Stefan Löfven var ändå nöjd.
– Det är ett historiskt avtal som sätter press på andra länder i världen, sade Stefan Löfven.
Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm håller inte med.
– Beslutet innebär en ytterligare urvattning av de redan låga ambitionerna.
Ingen skärpning
Målen innebär ingen skärpning av det klimat- och energiarbete som idag sker inom EU, snarare tvärt om. Av den anledningen har Vänsterpartiet just meddelat statsminister Stefan Löfven att vi inte kan stå bakom det svenska stödet för slutsatserna, skriver Jens Holm i ett uttalande.
Vänsterpartiet vill att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 60 procent till 2030, att andelen förnybar energi ska vara minst 45 procent och energieffektiviseringen ska vara 40 procent.
– Jag förstår att man måste kompromissa i en förhandling. Men utgångsbudet var redan lågt. Nu har man dessutom sänkt målsättningen för energieffektivisering och kommer att dela ut ännu fler utsläppsrätter gratis. Dessutom uppmanar slutsatserna till utbyggd fossilgas. Då går det inte att stödja detta, säger Jens Holm.