Nu hoppas hon kunna öka produktionen, om bara vädergudarna tillåter.

Kakheti, den vindal vid foten av de kaukasiska bergen där Vineri Pis båda gårdar ligger, drabbas nämligen allt oftare av hagel. I augusti bröt en storm ut, som förstörde 4 600 hektar, eller över 80 procent av alla vinodlingar.

– Jag trodde att jag hade förlorat allt. Men av någon anledning sparades just mina vingårdar. Jag känner mig välsignad, men en dag kan jag ha mindre tur, säger Teona Omarasjvili.

– En plötslig hagel­skur kan ödelägga allt det jag jobbar för.

Sovjetisk teknologi

Georgien är ungefär lika stort som Irland och har ett väldigt ­varierat landskap. Här finns 12 vinodlingszoner och 500 sorters vindruvor. Som Dagens ETC berättade igår har druvsorterna visat sig innehålla en stor genetisk mångfald och motståndskraft mot såväl hetta som olika sjukdomar, vilka blir vanligare när värmen stiger. Samtidigt gör den geografiska variationen att det är svårt för myndigheterna att ta fram lösningar som fungerar över alla vinodlingszoner.

David Maghadze, agronom och forskare knuten till den georgiska vinmyndigheten, säger att hagel i sig inte är något nytt för Kakheti, som är den största av Georgiens vinregioner.

– Hagel har förekommit även tidigare, men inte ofta och det brukade ske tidigare på säsongen, i maj eller juni. Då hade vinrankorna en chans att åter­hämta sig. Förra året hade vi flera hagelskurar och de ägde rum i slutet på augusti eller början av september, när druvorna nästan är redo att skördas.

För att få bukt med haglet har myndigheterna återstartat ett sovjetiskt program för molnsådd, det vill säga missiler som sprider silverjodid i himlen för att stoppa is från att bildas, och se till att den istället faller som regn.

– Det funkar, men inte till hundra procent, säger David Maghradze.

Kan vara giftigt

Ett problem är att missiler inte kan skjutas upp om flygplan passerar över östra Georgien. Ett annat är att landet, som räknas som ett utvecklingsland, inte har en pålitlig väderlekstjänst, som kan förutse hagelskurar. Silverjodid anses också vara giftigt av vissa, och bör brukas med försiktighet.

Marina Sirbilasjvili, 67, har ett annat förslag – hon vill stärka kvinnors möjligheter att anpassa sina gårdar till ett varmare klimat. Sedan några år tillbaka driver hon en mindre vinodling i Kakheti, som hon ärvde från sin man. Hon håller i utbildningspass, där kvinnliga lantbrukare får lära sig om sina rättigheter, jordbruk och företagande, och har också skapat ett särskilt jämlikhetsutskott i byn Gudjari där hon bor.

– När klimatet ändras riskerar det att slå särskilt hårt mot kvinnor, eftersom de ofta har mindre ekonomiska möjlig­heter att anpassa sina odlingar till värmeböljor och skyfall. Det är till exempel svårt att få ett banklån som kvinna, särskilt om det inte finns en man som vill ställa upp som borgenär, säger Marina Sirbilasjvili.