– Det är brist på elproduktion i södra Sverige och närliggande länder som Danmark och Tyskland. När det blir sämre vindförhållanden blir det extra påtagligt. Då är vi skyldiga enligt EU-lagstiftning att köra anläggningen, säger han.

Det stämmer, enligt Sara Gruen, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

– Enligt EU-förordningen Remit finns en förväntan att tillgänglig elproduktion ska budas in på Nordpool, till priser där företaget kan förväntas göra en rimlig vinst säger hon.

Budstegen styr

Lagstiftningen syftar bland annat till att undvika marknadsmanipulation. 

– Föreställ dig att en ägare har två produktionsanläggningar. Då ska inte ägaren kunna höja priset på el genom att låta en anläggning stå ­stilla och på så sätt undan­hålla produktion från marknaden, förklarar Sara Gruen.

På Nordpool budas den el som kan produceras till lägst kostnad – vilket är liktydigt med förnybar el som vindkraft – in först.

– Beroende på hur stor efterfrågan är så budas anläggningarna in efter en viss ordning. Vi bestämmer inte själva om vi ska dra igång, och vi kan inte neka till att köra när vi avropas, utan ett godtagbart skäl, säger Torbjörn Larsson.

Vad händer om Karlshamnsverket av någon anledning inte kan producera el?

– Då går budet vidare till anläggningar högre upp i budstegen, som exempelvis olika kolkraftverk hos grannländerna.

Under vinterhalvåret, från den 16 november till 15 mars, ingår Karlshamnsverket i den svenska effektreserven och är genom avtal skyldiga att dra igång produktionen om statliga Svenska kraftnät begär det. 

– Svenska kraftnät upphandlar effektreserven som kan användas vid effektbristsituationer. Effektbalansen har successivt blivit sämre under de senaste åren i södra Sverige, säger Staffan Engström, enhets­chef på Svenska kraftnät.