– Det är definitivt enklare om man har en villa. Man kan bygga en trädgårdskompost, eller direktkompostera på platsen där man odlar. Den som bor i lägenhet kan ha en hink för att bokashikompostera inomhus.

Det blir inte bara billigare och mer klimatsmart att tillverka sin egen jord – den befintliga jorden är dessutom bättre att utgå ifrån, menar Elin Starck. Köpt jord sjunker ihop och försvinner efter cirka tre år, eftersom den förgasas och saknar struktur. Hon förklarar hur hon bygger matjord, visar en av sina nyanlagda odlingar på friland.

– Här ser du vad jag kallar för en kompostlimpa. Jag har bottnat med papp, för att hindra ogräs som kvickrot. Sedan har jag lagt olika lager av organiska material, grundprincipen är att varva kol och kväve. Du kan även tänka, blanda torrt och blött, alltså vartannat varv med torra kvistar, som gärna är flisade, löv eller halm och vartannat med fuktigt organiskt material, det som är färskt. Lite gödsel gör att mikroorganismer snabbar på nedbrytningen, men behövs inte.

Elin har en kompostkvarn, vilket hon tycker underlättar. Då slipper hon stå och klippa ner allt ogräs och kvistar – allt kan smidigt gå tillbaka till jorden och gynna mikrolivet.

– Jag har möjligheten att jag kan göra en lyxkompost. Jag har tillgång till både biokol och bokashikompost i stora mängder.

Hon visar en blå tunna där hon bokashikomposterar grönsaksavfall hon får från en närbelägen mataffär, vilket betyder att komposten fermenteras – eller syras – genom en process där materialet pressas samman så att miljön blir syrefattig, i kombination med att så kallade effektiva mikroorganismer (EM) tillsätts i form av strö eller spray.

– Om du har tillgång till bokashi så förvandlas det organiska materialet till jord väldigt mycket snabbare än om du har en vanlig kompost. Biokol snabbar på nedbrytningen ytterligare.

Dessutom är metoden mer klimatsmart, eftersom matavfallet i en bokashihink – eller som i Elins fall en större tunna – binder koldioxid. Mer än hälften av energin och näringen som finns i en vanlig kompost hamnar i atmosfären som koldioxid, när den förmultnar, vilket inte sker när du bokashikomposterar. 

När Elin med bokashimetoden först syrar matavfallet så konserveras alla ämnen och stannar i tunnan, istället för att ombildas till växthusgaser. När hon återför denna syrade näring till jorden tillsammans med de bakterier hon tillsatt i processen, så binds atmosfäriskt kol i marken.

– Istället för att orsaka negativa effekter på klimatet gör kolet nytta i jorden. För varje bokashisats jag matar min jord med skapar jag en kolsänka i miniatyr.