En rapport från Naturvårdsverket, som nu lämnas in till EU, pekar på en dyster framtid för Sveriges biologiska mångfald. Bara omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna som är särskilt skyddsvärda enligt EU bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet. 

Situationen är utmanande för många arter, inte minst för fjärilar och vedlevande insekter. Samtliga fjärilsarter anses hotade, då deras livsförutsättningar försämras av dels klimatupphettningen och dels av att markerna växer igen i samband med att bete och slåtter minskar. I de svenska haven har tumlaren påverkats negativt av mänskliga aktiviteter.

Om ingenting görs ser framtiden mörk ut för hotade arter.

– När bedömningen är att de inte har en god bevarandestatus så ser vi att de inte kommer att kunna överleva på lång sikt, säger Anna Forslund, enhetschef på Naturvårdsverkets Naturanalysenhet, till Dagens ETC.

Efterlyser förändrat skogsbruk

Hagar med gamla ekar samt löv- och blandskogar med gamla aspar hör till de livsmiljöer som kraftigt minskat i Sverige, enligt myndigheten, som konstaterar att det behövs omfattande insatser för att värna livsmiljöer och arter i Sverige – inte minst i skogsbruket.  

– Det finns flera sätt att bedriva skogsbruk som gör att man tar större hänsyn till arter. Bland annat att undvika att kalhugga. Det tar hårt på arterna. I stället kan man plockhugga. Naturvårdsbränning är också en viktig metod för att gynna vissa arter, säger hon.

Enligt Anna Forslund saknar Naturvårdsverket de resurser som behövs för att bevara den biologiska mångfalden i den omfattning som krävs.  

– Det krävs ganska mycket resurser. EU:s naturrestaureringslag ställer krav på medlemsländerna att vi måste göra åtgärder för att skydda de här arterna och naturtyperna som håller på att försvinna.

Sänkta miljöanslag

Just nu arbetar myndigheten för att sammanfatta vilka åtgärder som behövs och uppskatta det finansiella behovet om alla åtgärder ska kunna genomföras.

Tidöregeringen har hittills sänkt miljöanslagen i sina budgetar.

– Självklart behövs mer finansiering till naturvårdsåtgärder, för att vi ska ändra den situation som vi har idag, säger Anna Forslund.

Tidöregeringen har också ändrat referenserna för hur skogliga naturtyper samt antalet vargar ska rapporteras. Det innebär i praktiken att regeringen lagt nivån för gynnsam bevarandestatus för vargstammen på 170 individer mot tidigare 300 och att tillståndet för skogliga naturtyper framstår som mer gynnsamt än det är, anser kritiker som exempelvis Världsnaturfonden. Men referensarealer och referensantal är inte de enda parametrar som myndigheten tittar på.

– Vi behöver också uppnå en viss kvalitet för att vi ska bedöma att en naturtyp eller art är i god status. Talar vi om vargstammen handlar det exempelvis om parametrar som utbredning och genetisk variation, förklarar Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets naturavdelning.

Konsekvenserna av regeringens politiska styrning kan därför bli mindre än väntat. Naturvårdsverket konstaterar trots de nya regeringsdirektiven att tillståndet för skogen är fortsatt allvarligt, bland annat för att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas.

Rebecka Le Moine, riksdagsledamot och Miljöpartiets talesperson för biologisk mångfald, säger att rapporten visar att det är i kris för biodiversiteten, både i skogar och öppna landskap. 

– Regeringen bedriver en naturfientlig politik, i ett läge där vi måste göra allt för att värna naturen och bruka dess resurser hållbart snarare än att förbruka dem. Naturen behöver ett långsiktigt skydd, och därför vill vi se ett naturpolitiskt ramverk, säger Rebecka Le Moine.