En rapport från Naturvårdsverket, som nu lämnas in till EU, pekar på en dyster framtid för Sveriges biologiska mångfald. Bara omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna som är särskilt skyddsvärda enligt EU bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet. 

Situationen är utmanande för många arter, inte minst för fjärilar och vedlevande insekter. Samtliga fjärilsarter anses hotade, då deras livsförutsättningar försämras av dels klimatupphettningen och dels av att markerna växer igen i samband med att bete och slåtter minskar. I de svenska haven har tumlaren påverkats negativt av mänskliga aktiviteter.

Om ingenting görs ser det mörkt ut för hotade arter.

– När bedömningen är att de inte har en god bevarandestatus så ser vi att de inte kommer att kunna överleva på lång sikt, säger Anna Forslund, enhetschef på Naturvårdsverkets Naturanalysenhet, till Dagens ETC.

Efterlyser förändrat skogsbruk

Hagar med gamla ekar samt löv- och blandskogar med gamla aspar hör till de livsmiljöer som kraftigt minskat i Sverige, enligt myndigheten, som konstaterar att det behövs omfattande insatser för att värna livsmiljöer och arter i Sverige, inte minst i skogsbruket.  

– Det finns flera sätt att bedriva skogsbruk som gör att man tar större hänsyn till arter. Bland annat att undvika att kalhugga. Det tar hårt på arterna. I stället kan man plockhugga. Naturvårdsbränning är också  en viktig metod för att gynna vissa arter, säger hon.

Enligt Anna Forslund saknar Naturvårdsverket de resurser som behövs för att bevara den biologiska mångfalden i den omfattning som krävs.  

– Det krävs ganska mycket resurser. EU:s naturrestaureringslag ställer krav på medlemsländerna att vi måste göra åtgärder för att skydda de här arterna och naturtyperna som håller på att försvinna.

Sänkta miljöanslag

Just nu arbetar myndigheten för att sammanfatta vilka åtgärder som behövs och uppskatta det finansiella behovet om alla åtgärder ska kunna genomföras.

Tidöregeringen har hittills sänkt miljöanslagen i sina budgetar.

– Självklart behövs mer finansiering till naturvårdsåtgärder. Det behövs för att vi ska ändra den situation som vi har idag.

Samtidigt finns det arter som fått det bättre, som till exempel uttern som återhämtat sig tack vare ett brett spektrum av åtgärder, skriver Naturvårdsverket. Endast fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i alpin region anses ha gynnsam bevarandestatus.