Vilken uppfinning kommer att ha underlättat livet mest år 2070?
– Jag tror att avföringstransplantation kommer att bli den viktigaste innovationen. I dag går någon procent av folket omkring med autoimun sjukdom, det är en slags välfärdssjukdom som kan slå på många sätt, alla väldigt jobbiga. Någon forskare har kommit på att det beror på för låg bakteriestam i magtarmen, så vissa väldigt friska personer får lämna avföring som planteras in i den sjuke, vilket har fått fantastiska resultat.
Hur kommer en arbetsdag att se ut om 50 år?
– Den är betydligt kortare. Att vi ska jobba sex timmar om dagen borde införts för länge sen. Vad som händer när människan ska jobba åtta timmar är att de måste hitta på en massa jobb som inte behövs för att hålla arbetslösheten nere, därmed blir det en massa onödigt skit som produceras och alldeles för mycket konsumtion.
Hur hoppas du att vi kommer att bo i framtiden?
–Min kloke son Teodor har påbörjat ett slags kollektivt boende. Ska vi leva ett så självförsörjande liv som möjligt, så är det ett ganska roligt och bra levnadssätt. Det ger smidiga lösningar på hur vi kan ta hand om gemensamma odlingar och utfodring av djur, om man vill åka bort. Men en grundförutsättning för detta leverne är att man inte är småsniken, då fungerar det inte.
Hur kommer vi att ha löst klimatkrisen?
– Genom att sluta flytta produkter runt om över världen. Alla europeiska ledare skriver under klimatavtalet i Paris. Några dagar senare skriver samma personer under papper om ökad frihandel i världen. Det är det största hyckleriet jag vart med om. Trump har faktiskt haft rätt när han infört skyhöga tullavgifter, så att produktionen i hemlandet med dyrare löner kan konkurrera med importen, något som därmed minskar transporterna och ger miljövinster.
Att människo- och djurliv betyder mer än kapital och att hälsa och välmående inte är en klassfråga. Det önskar Alde Fermskog, 16, som är engagerad i klimatrörelsen Fridaysforfuture.
Hur önskar du att världen ser ut 2070?
– Jag önskar att vi har ett stabilt klimat. Att vi har bytt ekonomiskt system så att jordens resurser sparas på och historiskt marginaliserade gruppers rättigheter försvaras. Jag önskar att hela världen har sänkt tempot och tagit mer tid till det som faktiskt spelar roll i längden, och att vi ser till kollektivet snarare än individen. Att människo- och djurliv betyder mer än kapital och att hälsa och välmående inte är en klassfråga.
På vilket sätt hoppas du att vi har löst klimatkrisen om 50 år?
– På ett hållbart och globalt sett, det vill säga inte med någon fiffig uppfinning som räddar liven på folk i Europa och västvärlden, så att vi kan fortsätta att exploatera liv och naturområden, utan genom att faktiskt se till den grundläggande orsaken till problemet: kolonialismen.
Hur hoppas du att en vardag för en tonåring ser ut år 2070?
– Jag hoppas att tonåringen har ett fast och tryggt hem där hen lever tillsammans med sin familj och inte är utsatt för naturkatastrofer var på jorden hen än lever. Jag hoppas att hen inte behöver oroa sig för att få mat på bordet och att det ska finnas vatten i kranen. Att tonåringen ska få vara frisk och kunna ägna sin tid åt att utbilda sig och skapa sitt eget liv, och att hen inte utsätts för rasism, sexism, funkofobi, homofobi eller annan diskriminering i sin vardag.
Vad hoppas du på att en får lära sig i skolan om 50 år?
– Jag är tacksam om vi har någon skola att gå till över huvudtaget. Förhoppningsvis kommer den isåfall att inkludera mer information om historiska maktstrukturer och ge en bild av samhället som är oberoende av västerländska ideal och föreställningar. •
Britt Larsson, barnmorska och vårdaktivist, hoppas att föräldrarna ska kunna ruva på ett embryo i en kokong.
Hur hoppas du att människor reproducerar sig år 2070?
– Det finns särskilda konceptionshus, där embryon förädlas. Den kvinna och man som bestämt sig för att bilda ett barn får donera ägg och sperma som sen odlas fram i växthusen. När odlingen pågått en tid hängs den stora blåsan upp och en silkestråd vävs runt barnblåsan. Efter cirka 39 veckor tas kokongen ner och mor och far ruvar tills barnet sparkar sig ut. Den kvinna som vill föda själv låter sig insemineras med det färdiga embryot. Under graviditeten sköts kvinnan av ett en grupp barnmorskor som följer hela graviditeten och förlossningen.
Hur ser barnmorskornas vardag ut?
– Födseln sker i födslostugor med många kvinnor runt, barnmorskan stöder med sin närvaro.
Det bästa med barnmorskornas vardag är att de kan ägna sig åt några få kvinnor i taget. Och även följa familjen några månader efter födseln. Det nyfödda barnet får ett chip i nacken med personnummer och andra viktiga uppgifter som föräldrarnas personnummer.
Cecilia Hertz, Sveriges enda rymddesigner, menar att all teknik vi behöver redan finns, utvecklad för rymdstationer, och hoppas att vi nu med mod, vilja och kreativitet kan använda samma teknik på jorden.
Hur ser världen ut 2070 om du får önska?
– Då har jag hunnit bli 99 år och då hoppas jag att jag har hunnit vara i rymden några gånger. Det är en personlig spaning. Jag hoppas också att samhället har ställt om till den cirkulära ekonomi som länge varit självklar på rymdresor. För i rymden är det ingenting som får ses som avfall, utan allt ses som resurser. De konsumerar exakt den mängd mat, energi, volym och vatten som de behöver. Jag hopas att vi använder samma tankesätt och blir mer som ”urbanauter”, det vill säga urbana astronauter.
Hur hoppas du att ”urbanauterna” ska bo i städerna på jorden om 50 år?
– Ett exempel är en byggnad på Nasas AMES-område i Kalifornien där de har integrerat mycket rymdteknik. Den byggnaden konsumerar 90 procent mindre vatten än en konventionell byggnad.
– Men jag hoppas också att vi har tagit fram nya, mer experimentella byggnader. Jag har själv tagit fram en prototyp på ett höghus som byggs från havets botten och upp, en ”seascraper” istället för en ”skyscraper”. Det är ett slags skelettkonstruktion där du kan plugga in och ut din lägenhetsmodul och flytta runt den mellan olika ”seascrapers”.
Vilka rymdprylar kommer vi att använda i vardagen?
– Ett exempel är att framtidens tvättmaskin kommer att inspireras av rymddesign och inte kommer att vara en stor vitvara. Du kommer att ha en påse som du stoppar den smutsiga tvätten i, tillsammans med lite olika bakterier och som du sedan knyter ihop. Ett dygn senare senare så är det rent tvätt. En sådan tvättmaskin väger ingenting och förbrukar inget vatten. När jag förklarade det för ingenjörerna på Electrolux så häpnade dem. Tekniken finns redan så det handlar bara om att tänka på andra sätt. I dag har vi mycket repetitiv design och tänker att det måste se ut på ett visst sätt bara för att det alltid har gjort det.
Hur ska de rymdtekniska lösningarna bli vardag på jorden?
– Min reflektion är att det inte handlar så mycket om det tekniska. All teknik som behövs finns redan eller så går den lätt att ta fram. Den finns utvecklad för slutna system, såsom i rymden. Nu handlar det om sådant som mod, vilja, kreativitet och beteendeförändringar för att använda denna teknik.
Emil Hyttsten Brodelius, grundare av Egnahemsbyrån och relationsbyggare med fokus på framtidens mat, hoppas att alla får ta del av jordens yta.
Hur önskar du att världen ser ut 2070?
– Vi kommer att ha medborgarlön i stora delar av världen vilket kommer att förändra dynamiken både gällande fördelningen av resurser och möjligheten att själv producera mer av både mat och bostäder, eftersom vi kan minska lönearbetets del av vår tid. Förhoppningsvis har vi också betydligt öppnare gränser och kan röra oss mer i världen med nya energisnåla metoder, typ supersnabba tåg såsom hyperloop.
Hur hoppas du att vi kommer att bo år 2070?
– Det kommer att finnas en mekanism som ser till att mark fördelas till alla, inte bara till de rikaste. Genom detta och genom nya banklösningar kommer det att bli möjligt att bryta den enorma maktkoncentrationen i bostadsfinansieringen och bostadssegregationen och istället bli möjligt för alla att bygga bostäder. Trenden att dela lägenheter och småhus kommer att tillta och vara vanlig även bland andra än unga vuxna. Husen kommer också att vara betydligt högre, eftersom vi kommer behöva utnyttja all åkermark vi kan på nära håll till matproduktion.
Vilken uppfinning kommer att ha underlättat livet mest?
– Det kan nog bli när tekniken för att läsa hjärnvågor och påverka hjärnan har mognat till den grad att vi kan få hjälp att minnas upplevelser, fakta ,sammanhang och styra vårt humör, mående och intellektuella skärpa elektroniskt.
Hur kommer vi att ha löst klimatkrisen?
– Vi har totalförbjudit all import av varor producerade med fossilenergi, fossila bränslen och mat som inte sammantaget når klimatneutralitet. År 2070 har vi mycket stora möjligheter att klara av att lösa saker riktigt bra, men då måste vi ha en radikal och kanske obekväm politik.
Daniel Isik, frisör, tror att det sociala är för viktigt för att robotarna ska kunna ta över hans jobb.
Hur önskar du att världen ser ut år 2070?
– Det finns inga krig och inget land i världen är fattigt. Jag tror egentligen inte att någon fattigdom behöver finnas, varje land har något men resurserna kan vara ojämlikt fördelade och det finns korruption i dag. Men om 50 år har människor förhoppningsvis slutat att roffa åt sig.
Hur har vi sett till att det blivit fred på jorden?
– Man måste börja med barnen som föds i dag. Det handlar om att vi lär oss att respektera olika nationaliteter, olika religioner, hudfärg, kön och läggning och så vidare.
Hur ser en arbetsdag som frisör ut om 50 år?
– Folk kommer inte att komma på drop in. Bokningarna kommer att ske via någon app eller så. Men jag tror inte att vi i den här branschen kommer att bli ersatta av robotar. Det handlar för mycket om precision och personkemi mellan kunden och frisören. Det sociala utbytet är jätteviktigt.
Hur ser det sociala livet ut i framtiden, om du får önska?
– Man kan vara spontan och bara knacka på dörren, inte hålla på och boka tid. Ingen kommer att sitta med sina kompisar och samtidigt ha mobilen i handen, man träffas fysiskt. Man har kompisar som man träffar och diskuterar med om världen och hur man mår. Mitt problem är ditt problem. Vi lever för isolerade i dag.
En värld där fler beslut fattas på lokal nivå, samtidigt som FN-systemet utökas med en folkförsamling, där medborgare utför samhällstjänster i utbyte mot en basinkomst och där människors självrespekt har ökat till följd av att demokrati införts i arbetslivet. Det önskar Hans Abrahamsson, professor i globala politiska studier, som bland annat forskar om lokalsamhällens roll i den framtida världsordningen.
– De komplexa samhällsproblem vi ställts inför har bara visat sig kunna hanteras tillsammans med de samhällsmedborgare som berörs. Därför hoppas jag att samhällen år 2070 inte längre byggs för människor utan tillsammans med människor, säger han.
Hans Abrahamsson har nyligen avslutat en omfattande forskningsstudie kring frågor om globalisering, migration och urbanisering, på uppdrag av Sverige Kommuner och Landsting (SKL). I det arbetet har han besökt ett stort antal kommuner och regioner i landet för att få kunskap om de lokala förutsättningarna i den pågående utvecklingen, där det lokala allt mer flätas samman med det globala. Svenska kommuner kan nu använda studiens resultat för att diskutera hur de sa ta sig an framtiden.
– De framtidsvisioner som anger kommunens färdriktning ska förhoppningsvis utarbetas tillsammans med invånarna och inte vara huggna i sten. De är levande dokument som förändras allteftersom de lokala förhållandena förändras, säger Hans Abrahamsson.
Du har läst hundratals utvecklingsplaner för landets kommuner. Hur hoppas du att deras arbete har förändrats om 50 år?
– Då har kommunerna ersatt sin strävan efter snabb ekonomisk tillväxt med krav på långsiktigt hållbar resurshushållning. Kraven på omställning för att motverka klimatförändringarna och förbättra människors näringsintag och samhällets folkhälsa har också medfört en stark betoning av lokal resursmobilisering och cirkulär ekonomi. Ökade krav på att ägodela har medfört framväxten av kollektivt ägda servicecentra i kommunens olika delar. De kompletterar det ägodelande som den kommunala allmännyttan driver i olika bostadsområden.
Hur önskar du att människor i framtiden ska ges möjlighet att delta i det politiska beslutsfattandet?
– Förhoppningsvis kan allt fler av de beslut som påverkar människors vardags- och yrkesliv fattas på lokal nivå. Den lokala representativa demokratin har också kompletterats med något som kan kallas för en ”perspektivdemokrati” där människor som bor, arbetar, vistas eller har andra långvariga relationer med platsen får komma till tals i form av kommunala rådslag, säger Hans Abrahamsson och fortsätter:
– Studieförbunden och folkbildningen spelar en viktig roll för att organisera forskningscirklar i de områden som kräver fördjupad kunskap hos deltagarna. Dessa rådslag har genom kommuners, näringslivets och det civila samhällets sammantagna gränsöverskridande nätverk bundit samman det lokala med det globala och gjort det möjligt för människor att forma sin identitet såväl hitom som bortom nationalstaten.
Hur ser det ut på den globala arenan?
– Den präglas av FN-systemet, som också har ett utökat mandat och vars generalförsamling och säkerhetsråd kompletterats med en folkets församling. Den internationella handeln bygger på rättvisare villkor som därtill medger utrymme för ökad lokal resursanvändning och livsmedelssäkerhet. Lokala problem kräver global samverkan och globala beslut lokal delaktighet.
Hur hoppas du att beslutsfattandet i näringslivet fungerar?
– Jag hoppas att de anställda ges möjligheter till inflytande över ägandet och att människors känsla av värdighet och självrespekt har ökat till följd av detta. Allt fler privatägda aktiebolag genomgår en omfattande spridning av ägandet och flera omvandlas till kooperativ under kontroll och ledning av de anställda.
Hur ser den offentliga sektorn ut om 50 år?
– Lönearbetet har gradvis ersatts med en basinkomst som kompletterats med ett stort utbud av kostnadsfria och subventionerade välfärdstjänster såsom hälsa, utbildning, kultur, kollektivtransporter. Det gäller också bostaden som då betraktas som en rättighet och inte ett spekulationsobjekt.
– Den offentliga sektorn har kompletterats med en gemensam sektor där människor i utbyte mot basinkomsten utför olika typer av samhällstjänster. Förbättrade möjligheter till att påverka arbetslivet har tillsammans med kollektivt och gemensamt ägande av bostäder med ansvar för underhåll och de boendes närmiljö medfört större gemenskap, mindre ensamhet och förbättrad folkhälsa.
Hur hoppas du att prioriteringarna i politiken har förändrats?
– Frågan om social hållbarhet har hög prioritet och medfört ett nytt sätt att se också på frågan om sammanhållning och säkerhet. Främjande och förebyggande åtgärder prioriteras framför ökad kontroll, stängsel och övervakning. Skolan fyller en viktig funktion för att unga människor skall känna sig behövda, sedda och respekterade. Undervisningen präglas av ett bildningsideal som tillgodoser yrkeslivets krav på självständigt tänkande. Kulturskolan är obligatorisk för alla barn och biblioteken en naturlig mötesplats för kommunens utåtriktade kulturliv.
Mattias Göthberg
Kost- och hälsoexperten Anna Sparre, som bland annat ligger bakom podden ”4 Health”, hoppas att vi i framtiden har gått bakåt i tiden när det gäller kost. Med det menar hon att hon önskar att mat som fylls ut med socker och tillsatser har försvunnit och att vi istället äter nässlor och kirskål från våra egna bakgårdar. Och så insekter förstås.
Hur önskar du att världen ser ut år 2070?
– Jag önskar att det finns mer långsiktighet inom politiken. År 2070 har det bland annat gjort att vi har en helt annan syn och struktur inom vården. Idag är akutsjukvården fantastisk, men vård och förebyggande av så kallade välfärdssjukdomar fungerar betydligt sämre. Jag önskar att vi 2070 har mer samarbete mellan olika yrkeskategorier för att man ska se hela patienten på en gång, istället för en del i taget. Jag önskar att vården är mer förebyggande och har mer fokus på livsstilsfaktorer för att komma till rätta med välfärdssjukdomar.
Vad hoppas du att vi kommer att äta om 50 år?
– Jag tror och hoppas att vi kommer att vara mycket mer allsidiga än idag. Det innebär bland annat att vi kommer att äta mat baserad på sådant som kan låta främmande, men som är sådant som vi har ätit under hela evolutionen - så som insekter. Det innebär också att vi behöver bli bättre på att utnyttja det vi har i vår närhet. Väldigt många av ogräsen bakom ditt eget hus är perfekta grönsaker. Nässla, maskros, kirskål och löktrav är både närodlade, näringstäta och dessutom gratis.
Hur hoppas du att köttkonsumtionen ser ut från ett hälsoperspektiv?
– Jag hoppas att vi har kommit bort från både massuppfödda djur som äter odlat foder och från storskaligt jordbruk, till att äta djur som betar fritt och växter från småskaliga ekologiska gårdar. Om 50 år tror jag också att vi kommer att äta hela djuret, så som man redan gör i många kulturer. Detta är både hälsomässigt viktigt för oss, bland annat för att inälvor, brosk och skinn är väldigt näringsrika, men det är också nödvändigt ur ett miljöperspektiv. Mat baserat på insekter är jag övertygad om att vi kommer att ha.
Vilken mat som inte finns i dag önskar du kommer att finnas om 50 år?
– Jag önskar att affärer ser ut mer som marknader gjorde förr, med mer rena råvaror. Det finns grönsaker, fisk och färre förpackningar med hel- och halvfabrikat. Jag önskar också att det finns helt obehandlade mejeriprodukter att få tag på för den som önskar äta mjölkprodukter. De flesta mejeriprodukter som säljs idag är inte särskilt hälsosamma, men skulle vi ha opastöriserade och ohomogeniserade produkter skulle det vara bättre för vår hälsa.
Vad är det vi äter i dag som du hoppas att vi inte äter år 2070?
– Allt som har en lång innehållsförteckning. Med det menar jag skräpmat som fylls ut med både tillsatser som konserveringsmedel, emulgeringsmedel, ytbehandlingsmedel och så vidare, samt med maltodextrin och andra konstigheter. Förhoppningsvis äter vi betydligt mindre socker och mjöl också. Kort sagt så önskar jag att vi ”gått bakåt” när det gäller kosten, och med det menar jag att vi äter mer som vi ätit under hundratusentals år, under människans evolution.
Magnus Sundemo, tidigare fackordförande, ingenjör och ledamot av bolagsstyrelsen på Volvo, hoppas att arbetstiden har halverats och att personalen äger företagen själva.
Hur önskar du att världen ser ut år 2070?
– Då har vi utrotat fattigdomen i världen. Vi har löst energifrågan och försörjer världen med förnybar energi. Inga väpnade konflikter finns, alla kärnvapen är skrotade och vi har en samhälls-och världsordning byggd på FN:s mänskliga rättigheter. AI och robotiseringen är styrd av kloka etiska regler som bygger på respekten för människan och alla människors lika värde. En ny samhällsmodell har utvecklats som har inneburit ett mer jämlikt samhälle som minskat skillnaderna i livsvillkoren för människor både inom stater och globalt. Samtidigt blommar kulturlivet och människor ägnar sig åt konst, musik, poesi, religion, andlighet, litteratur, sport och mycket mer.
Hur ser arbetsplatserna ut om 50 år?
– Tack vare en klok implementering av AI och robotisering har normalarbetstiden begränsats till i snitt 20 timmar per vecka för den arbetsföra befolkningen. Fler och fler företag ägs av arbetstagarna själva. Civilsamhället har stärkts och företag byggda på ideella krafter driver allt från skolor till äldreboenden i mycket större utsträckning än idag. Medbestämmandelagen, MBL, och Lagen om anställningsskydd, LAS, har utvecklats, vilket inneburit både ökat ansvarstagande för de anställda men också ett ökat inflytande i viktiga beslut på arbetsplatsen.
Hur transporterar vi oss om 50 år?
– Vi transporterar oss i självkörande eldrivna fordon. Det kommer att finnas allt från små fordon för 2-4 personer, för kortare sträckor i citykärnor, till större fordon för längre sträckor och högre fart.
För riktigt långa sträckor finns flyg med nollutsläpp. Alla transporter är helt koldioxidneutrala genom bland annat eldrift och vätgasdrift. För de som älskar att köra bil finns det speciella banor där man kan köra sin bil själv och får utlopp för sin körglädje, men givetvis fortfarande koldioxidneutralt.
I framtiden kan slitsamma arbeten utföras av robotar. Om en sådan utveckling förenas med reformer där alla får dela på vinsterna kan vi skapa jämlika samhällen där människor knappt behöver lönearbeta, menar Pontus Strimling, som forskar om artificiella intelligens, AI, på Institutet för framtidsstudier. Hans forskning om värderingar visar också att liberala moralargument kommer att växa sig allt starkare i framtiden.
Självkörande bilar, automatiserade rutinarbeten, direktöversättning av språk, robotar som spelar spel och vapen som känner igen ansikten och tar självständiga beslut om vem som ska leva och dö. Det är sådan teknik som till viss del redan finns eller som ligger så nära i tiden att vi kan planera och anpassa oss för en sådan framtid. ETC har tidigare skrivit om både möjligheter och risker med denna utveckling.
– När det gäller AI är vi i det väldigt speciella läget nu där forskare har visat upp en mängd imponerande resultat, men väldigt lite av det har implementerats i samhället. Men med tanke på mängden pengar som satsas på detta av industrierna, inte bara Facebook och Google utan även av sådana som McDonalds och Coca-Cola, kommer AI snart att förändra samhället, säger Pontus Strimling, nationalekonom och forskningsledare för Institutet för Framtidsstudiers tema ”Nya teknologier och mänsklighetens framtid”.
På längre sikt fruktar vissa forskare att datorerna kommer att utveckla något som liknar egna ”hjärnor” och eftersträva mål som de själva har kommit på, mål som kanske står i motsats till mänskliga önskningar. Andra menar att en sådan utveckling inte är möjlig. Oavsett verkar det stå klart att mänskligheten kommer att står inför flera avgörande vägval, där tillvaron antingen kan bli väldigt mycket bättre eller betydligt sämre.
– Det är nästan omöjligt att avgöra genom forskning vad som kommer att hända på längre sikt än kanske tio eller möjligen 20 år framåt. Tittar man 50 år tillbaka så fanns inte internet. Nu pratar vi om vad AI ska ha för effekter, samtidigt som vi fortfarande har fullt upp att förstå internet. Om ytterligare 50 år kommer vi inte bara att ha AI, utan även nästa sådan stora grej och kanske ytterligare en, som vi idag inte vet vad det kan handla om. Så vi är helt ”lost” i att avgöra hur det kommer att påverka samhället längre fram än några enstaka år, säger Pontus Strimling.
Hur önskar du att det kommer att ha påverkat samhället om 50 år?
– Om jag rent personligt får hoppas på någonting så är det att vi har hittat ett sätt att öka den ekonomiska jämlikheten inom länder i fredliga demokratiska tider, så att vi kan vända den nuvarande trenden. Annars vet jag inte var vi hamnar. Historiskt är det nästan bara i samband med krig och katastrofer som ekonomisk jämlikhet har ökat, men jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att fördela vinsterna från AI mer jämlikt, utan katastrofer.
Hur ser du på utvecklingen av arbetslivet och klyftorna om robotarna tar över?
– Det finns stora möjligheter att AI inom kort har ersatt exempelvis klädtillverkningen i låglöneländer med en automatiserad process som kan ske var som helst. I grund och botten är det ju bra att vi kan hitta teknologi som kan ta över slitiga arbeten, men ur ett fördelningsperspektiv kan detta vara dåligt om det innebär att människor blir utan jobb samtidigt som någon annan fortsätter att tjäna pengarna från produktionen. Så allt är ju en fråga om hur vi fördelar resultatet.
ETC har tidigare berättat om Aaron Bastanis vision om en ”helautomatiserad lyxkommunism”. Tror du på något liknande?
– Jag tror att det är möjligt att se en utveckling i den riktningen, men det kräver rätt sorts politiska beslut. Om vi vill ha samma levnadsstandard som vi hade för 50 år sedan så hade vi knappt behövt jobba i dag, om vi fördelade vinsterna av arbetet. Samma sak gäller framåt, om vi nöjer oss med dagens levnadsstandard, säger Pontus Strimling och fortsätter:
– Men den nuvarande trenden pekar åt ett motsatt håll. Ett exempel är när Amazon automatiserade sitt lager. De började då att erbjuda snabbare leveranser och istället för att säga upp människor så anställde de fler för att beställningarna ökade så mycket. Konsumenterna vande sig vid den nya grejen, att de kunde beställa saker och få leveransen samma dag, vilket för 50 år sedan hade låtit helt magiskt. Förhoppningsvis har vi lyckats bryta den trenden till år 2070.
Människors värderingar
Vid sidan av forskningen om teknikutveckling och mänsklighetens framtid, så forskar Pontus Strimling också om människors värderingar. Nature human behaviour, en av världens mest inflytelserika samhällsvetenskapliga tidskrifter, publicerade nyligen en artikel som Pontus Strimling var medförfattare till. Det var en banbrytande studie som besvarar flera brännande frågor om hur opinionen har förändrats i moralfrågor. Forskarna frågade sig bland annat hur det kommer sig att dagens konservativa är mer liberala i många värderingsfrågor än gårdagens liberaler. De kom också fram till att det går att skapa vetenskapliga modeller som förutsäger hur moraliska normer kommer att förändras i framtiden.
– Vi har långa trendlinjer bakåt i tiden av bra data över hur den moraliska opinionen har förändrats och vi mäter argumentens grunder för olika åsikter. Det har gjort att vi kan testa våra teorier om varför vissas åsikter sprider sig.
Vad är det som kännetecknar grunderna för de åsikter som vinner terräng?
– Det är att de stöds av argument om vad som är rättvist, skapar frihet och inte skadar andra. Dessa argument tycker nämligen i stort sett alla i samhället är relevanta. Det finns andra saker, som exempelvis traditioner, auktoritet, religion och lojalitet, där det finns en del, konservativa, som tycker att det är viktigt. Men de konservativa tycker också att de klassiskt liberala värdena är viktiga, men liberalerna värderar inte de konservativa argumenten. Det innebär att liberalerna går före och att de konservativa följer efter, eftersom de konservativa accepterar de liberala argumenten.
Har du något exempel?
– Om det exempelvis gäller att homosexuella ska få gifta sig, så är argumenten för det att någonting annat vore orättvist. Det argumentet tycker alla är relevant. Motargumentet är att det strider mot renhet, den kristna tron och den traditionella familjebildningen. Men det är argument som bara en liten del av befolkningen tycker är relevant. Jämställdhet mellan könen och synen på rättigheter för olika etniciteter är andra sådana frågor där liberala argument har varit starkast och där värderingarna har förändrats över tid. När det gäller andra frågor, som till exempel stöd för dödshjälp eller förbud mot pornografi, finns verkningsfulla argument på båda sidor och då går förändringar långsammare.
Vad säger du då om framtiden, baserat på detta?
– Över tid så kommer den sidan som har argument som alla håller med om att vinna, så att säga. Det innebär att den eviga kampen om moraliska värderingar mellan liberala och konservativa, som liberaler alltid vinner, kommer att fortsätta så länge vi har yttrandefrihet. Exempelvis är det i frågan om dödshjälp tydligt att för-argumenten, som fokuserar på att människor inte ska lida, på längre sikt kommer att stå sig starkare än motargumenten om att liv är något heligt.
Vad är du själv mest nyfiken på inför framtiden?
– Jag tycker det ska bli jättespännande att se vad som händer inom de områden där argument om frihet ställs mot argument om skada. Exempelvis om det ska vara frivilligt att donera organ eller inte. Det kan handla om att någon annan behöver organen för sin överlevnad, vilket då ställs mot en människans rätt att bestämma över sin kropp även efter döden.
Mattias Göthberg
Gratis solenergi, bättre kärleksliv och en hiss ut i rymden. Det hoppas ETC-grundaren Johan Ehrenberg på om 50 år.
Hur ser världen ut 2070 om du för önska?
– 2070 har världen genomgått en social och ekonomisk revolution som vi idag kan se de första tecknen på. Klimathotet tvingar fram en annan produktion, en annan energianvändning och en annan mer lokal matproduktion. Men den går hand i hand med en teknisk utveckling som faktiskt förändrar dagens produktions- och ägandesystem i grunden. Mycket av det vi i dag betalar för kommer vara gratis. Energi till exempel (solceller är redan i dag nära noll i marginalkostnad, alltså det kostar inget att göra nästa kWh). Transporterna kommer att bli gratis för alla ju mer de elektrifieras. AI och 3D-skrivare ihop med robotar, som idag bara finns i fabrikerna, kommer finnas överallt och då sjunker kostnaden för att reparera och producera något enormt. Det blir energismart och oerhört materialsnålt. Och lokalt.
Vad betyder det för det framtida vardagslivet?
– Den nya produktionen betyder slutet på penningstressen som gör att vi tokjobbar ihop oss för att få trygghet via lön. Trygghet kommer vi att få gemensamt istället. Och det kan förändra boendet, hur vi lever som familjer, hur vi utbildar oss (tänk livslångt lärande på riktigt, tänk forskning som ett mål i sig, inte som något som ska skapa vinst) och givetvis får människor bättre kärleksliv då jämfört med idag eftersom de är tryggare.
Hur har vi löst klimatkrisen år 2070?
– Klimatkrisen handlar om energi och det första steget är att byta till ren energi från sol, vind och vatten. Och det gör vi ju nu även om den stora maktapparaten i form av megaföretag håller emot. Kom ihåg att klimathotet är skapat av hundratalet företag, inte av miljarder människor. Men de där jättekoncernerna och ägarna kommer krossas på grund av sin oförmåga att ställa om. Det är antingen de eller människans liv på jorden, som gäller. Och de allra flesta kommer välja det senare.
Hur har vi stoppat de skenande klassklyftorna?
– Klassklyftorna beror på svaga fackföreningar och dålig aktivitet bland löntagare. Kapitalismen skapar klassklyftorna men klyftorna återskapar sig i kultur och medvetenhet. Därför är det alltid så att det krävs individuell medvetenhet om något annat, en individuell förståelse av att vi inte behöver dessa tvångsregler kring ägande och lönsamhet för att bygga våra liv. Bara fria individer kan skapa ny frihet, det är inget som kommer utifrån. Ett kollektiv är alltid en massa individer och ordet ”klasskamp” är obegripligt om man inte förstår att det är medvetna beslut av medvetna individer som skapar den.
Hur kommer mänsklighetens relation med rymden att se ut om 50 år?
– Det finns drömmar hos kapitalägare om att de snart ska expandera och äga rymden men det kommer inte ske. Människans resa utåt kommer vara gemensam då det krävs enorma resurser och satsningar för att till exempel skapa den rymdhiss som behövs för att göra transporter ut i rymden möjliga. Och det där hinner vi inte på 50 år.
Hur hoppas du att medielandskapet ser ut?
– Om 50 år finns det varken gigantiska megakoncerner som Facebook eller Google, eftersom allt det måste ägas demokratiskt och gemensamt liksom all infrastruktur. Däremot kommer alla att kunna skapa innehåll billigare genom att gå samman och göra tidningar och nyhetsflöden. Personligen tror jag att vi har böcker, papperstidningar och allt som vi i dag använder även då, men den stora förändringen kommer att vara det digitala berättandet där kommunikation inte kostar något att sprida vidare. Vi har bara provat lite på vad verklig digital kommunikation innebär. Ingen vet kraften i ett befriat berättande. För det är vad vi berättar för varandra som blir det viktiga för utvecklingen, inte vem som äger ett mediaföretag. •
Lieve Norell, sjuksköterska, hoppas att vården har bytt fokus till att arbeta preventivt och att sjukhus därför inte heter sjukhus längre.
Hur önskar du att världen ser ut år 2070?
– Då har vi utrotat svår fattigdom i världen. Alla barn har möjlighet att gå i skolan i minst nio år oavsett om du är tjej eller kille. Uppvärmningen av vår jord har avstannat och efter kraftiga åtgärder börjar vi se att naturen återhämtar sig. Polarisarna blir inte längre mindre. Affärerna har bytt fokus. De återvinner, lagar och säljer sina produkter i nya format. Matbutikerna slänger ingen mat och är helt plastfria.
Hur vill du att sjukhusen ser ut om 50 år?
– Sjukhusen har bytt namn eftersom de har bytt fokus till preventivt arbete. Lika många behöver inte söka vård längre, eftersom de flesta åkommor förebyggs eller upptäcks i ett tidigt stadium när det inte är lika vårdkrävande. Sjukvården är statlig. De privata vårdcentralerna har stängt för den offentliga vården håller högre klass och har kortare väntetider.
Hur hoppas du att en arbetsdag för någon med ditt jobb ser ut i framtiden?
– En arbetsdag för en anestesisjuksköterska är på sju timmar. En timme av dessa är för friskvård eller utbildning. Varje patient har fått se en presentationsfilm om hur det går till på en operation och en presentation av de i teamet som ingår. På så sätt känner patienten igen de som ska ta hand om den och får möjlighet att känna sig trygg. Det har utvecklas ännu bättre mätverktyg och läkemedel för att optimera smärtlindring och ingen vaknar med illamående. •
En skola där eleverna får analysera och reflektera över vad kunskap är, istället för att upprepa samma gamla kanon, och där lärarkåren respekteras för sin kompetens och arbetsinsats. Det hoppas lärarstudenten Siri Blackman.
Hur önskar du att världen ser ut år 2070?
– På riktigt önskar jag att världen inte gått under och är som i Mad Max, alltså på väg att dö och att alla krigar om exakt allting som vi tar för givet idag. Istället hoppas jag det finns riktiga samarbeten mellan människor som alla tjänar på istället för bara några få. Att rent dricksvatten inte kostar, att det fortfarande växer saker. Jag hoppas att jorden förblir ett fett ställe att bo på så att Mars inte blir koloniserat.
Hur önskar du att vi ser på utbildning om 50 år?
– Att utbildning ses som självklart för alla och inte är få förunnat. Att utbildning leder vidare till något större, självklart till jobb och försörjningsmöjligheter – men också att utbildning ses som något holistiskt, som omfattar och utvecklas av alla. Att allting hör ihop: samhällskunskaperna med naturkunskaperna, det vi producerar är beroende av det vi måste reproducera, att all konst och kultur har ett självklart värde i utbildning och vice versa.
Jag hoppas också att utbildning bygger broar och för människor samman, istället för isär. Utbildning är något fantastiskt fint, men den som är utbildad är inte finare än någon annan. Min önskan är att utbildning inte ses som något som uppfanns i Europa av européer, utan att det är en mänsklig grej att utveckla till det bättre.
Hur vill du att en vardag ser ut för en lärare om 50 år?
– Jag hoppas att lärarstudenter och lärare vill fortsätta jobba som just det även om 50 år och att vi slipper bli så skamfilade av media och politiker som vi blir idag. Jag hoppas att vardagen för en lärare är fri från påhopp där aktörer i näringslivet beskyller lärare för att vara inkompetenta, politiker genomför reformer som inte har något som helst stöd i forskningen och där vem som helst kan tycka vad som helst utan att ens kunna något som helst om lärares eller elevers vardag och verklighet. Jag hoppas att lärarkåren får rejält mycket mer respekt för den otroliga kompetens och arbetsinsats de besitter jämfört med i dag. Och att lärare tillsammans med alla andra viktiga yrken får de lönepåslag som motsvarar vår faktiska arbetsinsats för samhället i stort.
Vad hoppas du att en högstadieelev får lära sig i skolan år 2070?
– Med risk för att låta klyschig så önskar jag att 2070 var året då sakerna som förändrade världen till det bättre började hända. Mer realistiskt så hoppas jag att högstadieelever får lära sig massor av viktiga kunskaper men också, kanske framförallt, analysera och reflektera över vad kunskap är – istället för att upprepa samma gamla kanon. Och så hoppas jag på mer musik och kreativa uttryck. Sist men inte minst önskar jag att elever får lära sig samarbete och problemlösning.
