Inrikes.

2018-08-06 13:00
Fatemeh Khavari har det senaste året jobbat hårt och vant sig vid att sova för lite. När Dagens ETC träffar henne är det bara dagar kvar till nästa demonstration startar. Bild: Hanna Strid
Fatemeh Khavari har det senaste året jobbat hårt och vant sig vid att sova för lite. När Dagens ETC träffar henne är det bara dagar kvar till nästa demonstration startar.
Puffetikett
Dagens ETC

”Vi kommer inte att ge upp”

Det gjorde ont att inse att det inte är brist på kunskap som ligger bakom utvisningarna utan brist på vilja. Det säger Fatemeh Khavari när organisationen Ung i Sverige idag, på årsdagen av den första sittstrejken, startar en ny demonstration.

– Vi har utnyttjat vår rätt att säga vad vi tycker och människor har lyssnat, säger Fatemeh Khavari.

När den då 17-åriga Fatemeh Khavari och ett tiotal andra ungdomar satte sig på Mynttorget den 6 augusti förra året och krävde stopp för alla utvisningar till Afghanistan, trodde de aldrig att Ung i Sverige skulle bli så stort som det är idag. Redan på sittstrejkens tredje dagen attackerades de av nazisterna, som Fatemeh Khavari beskriver det. Det var då det började växa. Sedan dess har det rullat på. Hon har i egenskap av rörelsens talesperson bjudits in till möten, samtal och debatter i tv, radio och tidningar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Jag har lärt mig så mycket och vuxit mer som person det senaste året än jag trodde var möjligt, säger hon.

I Almedalen i år, där hon bland annat på inbjudan av Aftonbladet debatterade mot Moderaternas Johan Forsell och migrationsministern Heléne Fritzon, var hon en av de mest hotade personerna. Alternativ för Sveriges Jeff Ahl sa i sitt tal i Visby att hon är den första som ska ut ur landet om de får makt.
Fatameh Kavari har dock permanent uppehållstillstånd.

– De människorna som säger så är inte representativa för resten av Sverige, säger hon.

Från Iran till Ung i Sverige

I förordet till den bok Fatemeh Khavari nyligen gav ut tillsammans med ETC-journalisten Annie Hellquist skriver hon att hon tillhör de mest utsatta personerna i världen. Hon förklarar att hon hade kunnat vara papperslös afghansk flykting och ung kvinna i Iran. Där, minns hon, saknade hon helt en egen röst.

Fatemeh Khavaris drivkraft är just den orättvisa hon själv inte har behövt uppleva. Hon kom liksom så många av sina ensamkommande vänner hit 2015, men fick permanent uppehållstillstånd på en gång via lagen om familjeåterförening som inte var lika restriktiv då som nu.

När Ung i Sverige startade trodde de att det fanns en kunskapslucka bakom utvisningarna: att politiker och allmänheten inte kände till den verklighet som ungdomarna flytt från i Afghanistan.

– När jag tänker på hur jag tänkte då och hur jag tänker nu är det jättestor skillnad. När vi förstod att det var vilja som saknades och inte kunskap, kändes det först hopplöst, säger hon.

Hårda insikter

Men även om det gjorde ont att komma till den insikten, och att det på många sätt har varit ett omskakande år, ger de inte upp. Anna Hagnefur från Refugees Welcome Stockholm har följt Ung i Sverige det senaste året.

– När de vuxna stod oförmögna att upprätthålla de mest fundamentala mänskliga rättigheterna så valde de unga att företräda sig själva och föra sin egen kamp. Det är det som är så mäktigt med Ung i Sverige. Att de har tagit det såhär långt är en bedrift, säger Hagnefur.

Som ansiktet utåt för rörelsen är Fatemeh Khavari den som får ta emot mest hat och hot, framför allt på Twitter men också ansikte mot ansikte som i Almedalen. Första gången hon blev attackerad på grund av sitt engagemang, under tredje dagen på förra årets demonstration, var också en av få gånger när den till synes så samlade och tuffa Khavari brutit ihop offentligt. Hon skrek tillbaka till nazisterna från Nordisk Ungdom på svenska. Men trots alla hot tänker inte Fatameh Khavari sluta.

– Det skulle få mig att må sämre att sluta nu och ge upp, säger hon.

Riktar sig till folket

Sedan starten har Ung i Sverige adresserat folket. Det är dem de vill leva tillsammans med. Stödet har varit stort. På Facebook finns grupper som ”Ung i Sveriges sympatisörer” och ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”, med 1000 respektive över 20 000 medlemmar. Även om de inte visste hur stort det skulle bli förra året, gjorde de ett medvetet val när de döpte sig till Ung i Sverige.

– Ung i Sverige betyder bara att någon är ung i Sverige. Inte att de är ensamkommande eller afghaner, säger Khavari.

Sara Edvardsson Ehrnborg är en av grundarna och talespersonerna för nätverket #vistårinteut och menar att Ung i Sverige som rörelse är unik bara genom sin existens. De representerar sig själva och bryter mot vithetsnormen. Fatemeh Khavari har varit skicklig på att föra ut Ung i Sveriges budskap och har fått ett otroligt genomslag. Sara Edvardsson Ehrnborg menar att det vore häftigt om rörelsen på sikt utvecklar sig till en röst för fler unga med ett politiskt engagemang.

– Det behövs ofta ett engagemang som är djupt behovsstyrt för att bedriva effektivt förändringsarbete och det skapas när människor känner sig felbehandlade, säger hon och hänvisar till kvinnorörelser, klasskamper och andra idag historiska rörelser.

Deportation trots psykisk ohälsa

Det senaste året har kantats av rapporter och debattinlägg om hur de unga asylsökandes psykiska hälsa försämras. Blank Spot Project skrev i våras boken ”Utvisad”, efter att de unga afghanernas situation hamnat högt upp på den politiska agendan. Migrationsminister Heléne Fritzon menar att regeringen har uppmärksammat problemet och vidtagit åtgärder. Bland annat genom ett nationellt kunskapscentrum för ensamkommande som inrättats i samarbete med Socialstyrelsen och gymnasielagen.

– En del ensamkommande drabbades av långa handläggningstider efter hösten 2015. Regeringen presenterade därför en tillfällig lösning under en begränsad period för gruppen att kunna studera, säger Heléne Fritzon.

Blank Spots bok Utvisad bygger på en enkät där 422 personerna har svarat. Hälften av dem har tänkt på att ta sitt liv och en fjärdedel har aktivt gjort ett självmordsförsök. Enligt Heléne Fritzon är dock inte en amnesti aktuell, de som har fått utvisningsbeslut ska lämna landet. Gränspolischef Patrik Engström har däremot vid flera tillfällen sagt att de inte kommer kunna genomföra alla utvisningar.

”Givet förutsättningarna, som de ser ut nu, så är det naturligtvis så att vi kommer inte kunna verkställa så många ärenden under den tid som vi har på oss”, sa han i Agenda den 15 oktober 2017.

”Politiska poänger”

Fatemeh Khavari menar att politiker och myndigheter gör krångliga poänger av sådant som enligt henne borde vara självklart. Som att de unga som nu varit i Sverige i snart tre år, som har lärt sig språket och blivit en del av samhället, är tillgångar. Att, som hon säger, ”mata ett krig” med dem, är att slösa bort investeringar Sverige redan har gjort.

– Jag har kompisar i Afghanistan som jag har kontakt med och jag ser deras verklighet. Vi vet att de som har varit i Sverige i tre år nu har rätt att stanna, säger Fatemeh Khavari.

Samtidigt menar Fredrik Bengtsson på Migrationsverket att säkerhetsläget i Afghanistan inte är sådant att alla därifrån kan beviljas uppehållstillstånd. Kravet på amnesti är dock en politisk fråga. Enligt honom hamnar Migrationsverket mittemellan i en polariserad debatt, där den ena sidan säger att alla ska få stanna, och den andra sidan i stället säger att ingen ska få stanna och att alla ljuger om sin ålder. Ett nyanserat samtal hade gynnat debatten.

– Vi får ofta kommentarer om att vi är hjärtlösa och borde använda lite sunt förnuft. Den dagen asylbeslut avgörs utifrån varje medarbetares hjärta och enskilda sunda förnuft får vi ett nyckfullt och rättsosäkert system som jag inte tror någon vill ha, säger Fredrik Bengtsson.

I nuläget är det inte klart när Migrationsverket gör ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan. De följer hela tiden utvecklingen, och bedömningen att säkerhetsläget i landet ser olika ut ligger fast.

– Jag har däremot den största respekten för deras engagemang. De tar tillvara på sina demokratiska rättigheter och skapar opinion kring en sakfråga, säger Fredrik Bengtsson.

Tror på demokratin

Fatemeh Khavari har en stark tro på demokratins makt att förändra. Allt hon och många av vännerna i Ung i Sverige har lärt sig om demokratiska processer har de lärt sig sen de kom till Sverige, på samhällskunskapen i den svenska skolan. Ordet rörelse, som Ung i Sverige kallas av de flesta nu, har en särskilt stark betydelse för henne.

– Det var folkrörelser som byggde Sverige. Det var väldigt stort för mig första gången vi kallades för en rörelse i stället för ett nätverk, säger Fatemeh Khavari.

Sara Edvardsson Ehrnborg menar att Ung i Sverige både är ett bevis på att det demokratiska samhället fungerar och inte fungerar. De kan höja sina röster, men känner samtidigt att de har felbehandlats i det Sverige som säger sig stå upp för allas rättigheter. Det är svårt, säger hon, men inte omöjligt att nå makten och driva igenom förändring.

– Jag tycker att Ung i Sveriges framtoning är en jätteviktig ingrediens i det politiska samtalet. Det finns en ödmjukhet i det och det är helt icke-våldsligt: vi sitter ner, alla får komma hit, vi är inte farliga utan vill bara få våra rättigheter mötta. Jag blir rörd bara av att tänka på det, säger Sara Edvardsson Ehrnborg.

Den nya demonstrationen

Den nya demonstrationen har ett helt annat utgångsläge än den första i och med att alla vet vad Ung i Sverige är. Fatemeh Khavari vill inte heller vara den enda som står upp och pratar, utan de kommer ha fler representanter. På Twitter har hon tidigare skrivit att den sjätte augusti kommer att vara en högtidsdag år 2028, när målen är nådda och rörelsen historisk.

Kraven i år är permanenta uppehållstillstånd för alla som varit i Sverige i mer än ett år och en ny bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan, följt av ett stopp för utvisningarna dit.

– Vi kommer ställa ännu hårdare krav och aldrig ge upp, säger Fatemeh Khavari om den kommande demonstrationen.

Läs vidare på nästa sida: Tidslinje: Ung i Sverige