2019-08-30 10:30
Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.
Har du glömt ditt användarnamn eller lösenord? Klicka här.
Cutter-incidenten
I början av 1950-talet härjades USA av en polioepidemi. Poliovaccinet var under utveckling, 1955 ansågs det säkert och tillverkningen satte igång. Men snart strömmade rapporter in om att många vaccinerade fått polio. Siffrorna landade på 40 000 poliosmittade, 200 förlamade och tio döda. Det visade sig att bolaget Cutter Laboratories i Kalifornien hade slarvat och struntat i att rapportera problem med testerna. Skandalen var ett faktum.
Apvirus i poliovaccin
På 1960-talet avslöjades att vissa poliovacciner innehållit apviruset SV40, som kunde orsaka cancer hos djur. Man hade använt celler från apnjurar smittade av SV40. Nästan 100 miljoner amerikaner och 700 000 svenskar (födda mellan 1946 och 1953) hann få vaccinet. Studier har visat att SV40 högst sannolikt är ofarligt för människor, men forskarna är inte helt eniga. Och många vaccinmotståndare tror att SV40 har orsakat cancer.
GBS av influensavaccin
1976 ville regeringen i USA förhindra en pandemi. Tillverkningen av ett vaccin drog igång och miljontals amerikaner vaccinerades. Men några som fått vaccinet utvecklade Guillain-Barrés syndrom, eller GBS, en autoimmun nervsjukdom som ger förlamningar och kan leda till döden. Totalt drabbades 450 personer och 32 dog. Det handlade om 1 av 100 000 som vaccinerades. Men det räckte för att vålla en skandal.
Narkolepsi av Pandemrix
2009 befarades ännu en svininfluensapandemi. Sverige beställde 18 miljoner doser Pandemrix av GlaxoSmithKline och fem miljoner svenskar vaccinerades. Snart kom rapporter om att ovanligt många vaccinerade hade drabbades av den sällsynta neurologiska sjukdomen narkolepsi. Risken att få narkolepsi ökade med 17 gånger för dem som vaccinerades. 500 barn och unga fick sjukdomen på grund av vaccinet.
Fakta om vaccinerna i barnvaccinationsprogrammet
Genom det allmänna vaccinationsprogrammet erbjuds alla barn i Sverige vacciner mot nio allvarliga sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, pneumokocker, Hib-infektion, mässling, påssjuka och röda hund. Flickor erbjuds också vaccineras mot humant papillomvirus (HPV). Från 1 september 2019 ingår även vaccin mot rotavirus. Vaccinerna tas i olika omgångar. Flera är kombinationsvacciner och ryms i samma spruta. Enligt Folkhälsomyndigheten är vaccinerna effektiva och säkra. De flesta vacciner består av försvagade smittämnen. Andra innehåller inaktiva eller helt avdödade smittämnen, alternativt inaktiva delar eller varianter som har samma effekt på immunförsvaret. Smittämnena är ofarliga, men de påminner om sjukdomen i fråga och tränar immunförsvaret. Spår av formalin, som används för att försvaga eller avdöda ett smittämne, finns i flera vacciner – dock i små och ofarliga mängder. I flera vacciner tillsätts
adjuvans, en förstärkare som får immunförsvaret att reagera och bilda antikroppar. Ofta används aluminiumsalter – även det i små och ofarliga mängder.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket
