– De har gått till att betala av statsskulden.

Samtidigt är skuldnivån redan den lägsta sedan 1977 och spås ligga på rekordlåga 16 procent av BNP om tre år.

– Ja, det är egentligen ganska sanslöst. Sverige har en extremt låg statsskuld och staten kan idag låna till nollränta. Att sträva efter budgetöverskott och vägra att låna till investeringar är detsamma som att säga att det inte finns en enda offentlig investering som har en samhällsekonomisk avkastning som överstiger noll. Jag tror, för att ta ett exempel, inte att någon som har åkt tåg dom senaste åren skulle hålla med.

Menar du att det rent nationalekonomiskt vore en plusaffär för staten att istället låna till investeringar?

– Ja, så länge investeringen har någon form av samhällsekonomisk avkastning. Och det vore väl konstigt om man inte lyckades hitta en sådan. Det skulle kunna vara alltifrån upprustning av nedgångna skolor som på sikt ger avkastning i form av kunskap, till bostäder eller till energi-besparingar som är lönsamma på lång sikt.

Men är det inte sunt att spara under högkonjunktur och satsa under lågkonjunktur?

– Jo, men vi har fortfarande runt sju procents arbetslöshet, så högkonjunkturen gäller för vissa men den gäller inte för alla. Vi har också växande klyftor mellan stad och landsbygd och mellan olika bostadsområden. Det är kanske 80 procent som har fått det bättre materiellt tack vare ränteavdrag, rut och rot och jobbskatteavdrag och så vidare, medan tio procent har fått det oförändrat och tio procent fått det sämre de senaste tio åren. Man ska också komma ihåg att uteblivna satsningar inte innebär status quo, vi har en erosion av socialförsäkringssystemen, som pågått länge, där människor numera måste komplettera med egna privata försäkringar för att kunna gå i pension. Den utvecklingen har bromsat upp lite under den rödgröna regeringen, men den har inte avstannat.

När Göran Persson var statsminister skrev du ett alternativt förslag till statsbudget, ”Barn och ekonomisk politik – för en alternativ statsbudget”. Hur är barnperspektivet idag tycker du?

– De senaste årens budgetar, under både alliansregeringen och nuvarande regering, har varit mycket mer inriktade på medelklassen och avskaffandet av skatter på fastigheter och tillgångar. Det har varit väldigt lite satsningar på barnen, för att till exempel få ner de stora förskolegrupperna, den enorma segregationen och skillnaderna i kvalitet mellan olika skolor. Det finns enormt mycket som skulle behöva göras utifrån barnens perspektiv.

Det finanspolitiska ramverket håller fortfarande fast vid ett överskottsmål under högkonjunktur. Samtidigt står vissa utmaningar helt utanför konjunkturcykeln – behövs ett nytt ramverk för att hantera klimathotet?

– Det har gjorts vissa satsningar på klimatet de senaste åren, men med tanke på problemets omfattning är det helt otillräckligt. Och vi har fortfarande väldigt stora subventioner till fossila bränslen. Så visst finns det mycket att göra även där.