Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och forskar på inkomst- och förmögenhetsfördelning i ett svenskt och internationellt perspektiv. Han menar att öppningen från Socialdemokraterna är ett tecken på att frågor om skattesystemets progressivitet är uppe på dagordningen igen, särskilt vad gäller kapitalbeskattningen.
Kommer rika att flytta utomlands med en förmögenhetsskatt?
– Nja, det finns till att börja med inte tillräckligt med studier för att helt kunna styrka ett sådant samband. Det är troligt att skatten har en dämpande effekt på kapitalbildningen. Förmögenhet byggs dock upp under lång tid, och det är därför svårt att mäta effekten av en förmögenhetsskatt. Påverkar den människors vilja att alls starta ett företag, eller hur hårt arbetar och därmed hur mycket de sparar? En stor del av förmögenhetsskattebasen skulle utgöras av fastigheter, och de går inte att flytta så enkelt, så där vet vi att effekten är liten.
Vad skulle en återinförd förmögenhetsskatt innebära?
– Exakt vad vilka effekterna är kan vi inte veta. Den förmögenhetsskatt vi hade fram till 2007 undantog aktier i onoterade bolag där de absolut största förmögenheterna fanns. Det gjorde att skatten istället blev regressiv i toppen och därför tappade i legitimitet i och med att människor längre ned i förmögenhetsskalan, med en större andel börsnoterade aktier och därtill högt värderade hus, fick stå för en stor del av skatteuttaget.
– En central utmaning är att se till att man inte alltför enkelt kan planera bort skatten genom att flytta tillgångar utomlands eftersom det också skapar problem för likformigheten och neutraliteten om rika personer får olika skatt beroende på hur de placerat sina pengar.
Hur mycket pengar handlar det om?
– Förmögenhetsskatten gav runt 7 miljarder tidigare, så det är relativt små summor. Men det är inte enbart intäktsnivån som avgör om en skatt är motiverad, utan om den uppfyller sin omfördelande funktion till små snedvridningar.
Hur utmärker sig Sverige internationellt vad gäller skatter på förmögenhet?
– Vi utmärker oss eftersom vi har avskaffat skatten både på förmögenheter och arv. Flera västländer har en arvsskatt sedan mycket länge och orsaken är meritokratisk, den träffar inte hårt arbete och begåvning utan tursamma omständigheter som den beskattade inte kan påverka. Arvsskatt har därmed inte alls samma negativa störningseffekter på samhällsekonomin som många andra skatter har. Vad gäller skatter på kapital ligger Sverige idag i mitten av OECD-länderna, medan vi beskattar löneinkomster relativt högt, särskilt höga löner som kanske har de allra högsta skatterna i världen.