Inrikes.

2015-05-31 08:14
Bild: TT

Varsågod, socialdemokrater – här har ni 300 000 nya jobb

I helgen uppdaterar Socialdemokraterna sin jobbpolitik så att Stefan Löfven ska kunna infria sitt löfte om lägst arbetslöshet i EU till 2020. Dagens ETC kommer med ett gott råd. Ersätt de arbetstillfällen som tagits från offentlig sektor.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När du börjar läsa den här artikeln på lördagens morgon har 350 stycken socialdemokratiska ombud just vaknat i Västerås, förhoppningsvis alerta inför kongressens andra dag. Det handlar om framtidens jobb, om hur Stefan Löfven ska kunna infria sitt löfte om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

”En framtidsinriktad jobbpolitik måste skapas utifrån många olika perspektiv. Det är nödvändigt att tänka utanför dagens ramar och klara av att gifta ihop flera olika områden, trender och perspektiv”, heter det i handlingarna som ombuden fått ut inför diskussionerna.

Där konstateras det att ”kampen för full sysselsättning är vår främsta uppgift” och att målet är att bygga ett samhälle som är ”världsledande i jämlikhet och frihet”.

Offentlig sektor är lösningen

Som på alla partikongresser möter partiledningen en rad motioner, som att det finns distrikt som vill att överskottsmålet ska ses över.

Dagens ETC vill komplettera underlaget.

Idag har Tyskland lägst arbetslöshet i EU med 4,7 procent. Sverige – med 7,6 procent – har alltså en bit kvar för att regeringens löfte ska kunna uppfyllas.

Så vad sägs om 300 000 nya arbetstillfällen?

Med utgångspunkt i Ekonomihandboken kan Dagens ETC visa hur det offentliga kan skapa så många nya jobb. Omgående. Inte först 2020, inte nästa mandatperiod. Lösningen är att investera i offentlig sektor.

Vi börjar med det första exemplet. Alltså personer som redan har ett jobb. Hur mycket skulle det kosta att rekrytera dem till det offentliga? 120 miljarder kronor/år.

Samtidigt har samhället naturligtvis intäkter, de 300 000 nyanställda fortsätter att betala sin skatt även när de övergår från privat till offentlig arbetsgivare. 300 000 som arbetar med en årslön på 400 000 kronor, det ger 36 miljarder kronor till kommunerna.

Förlorade jobb ersätts

Men det andra exemplet visar verkligen på hur offentlig sektor kan fungera som politisk motor för samhällsförändring. Sverige expanderar offentlig sektor som blir arbetsgivare för 300 000 svenskar som idag är arbetslösa.

Här får särskilt drabbade grupper – inte minst ungdomar – en möjlighet till egen inkomst. Samtidigt stärks både välfärd och samhällsservice. Det här är inte onödiga jobb. Tvärtom, det här handlar om hårt pressade verksamheter som länge skalats ned. 32 000 jobb försvann i offentlig sektor bara under 2008–2009, enligt Riksdagens utredningstjänst. Det var offentlig sektor som fick betala för krisen. I ett längre perspektiv, de senaste 25 åren, har 300 000 jobb försvunnit från offentlig sektor.

Så vad blir samhällskostnaden att anställa 300 000 arbetslösa? 38 000 kronor per person. Det innebär att regeringen skulle kunna skapa förutsättningar för massanställning – för mindre än 15 miljarder kronor.

”Det är ett mycket lågt pris för att stoppa sönderslitandet av vårt samhälle”, skriver Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren i Ekonomihandboken.

Uträkning av kostnaden för att anställa arbetslösa i offentlig sektor.

Sverige kan ta kostnaden

Bra för individen, bra för Sverige. Oavsett om det handlar om att anställa arbetslösa personer eller om att rekrytera personer som redan är i arbete, blir kostnaden för Sverige fullt ut hanterlig.

Jämför den med att alliansen – genom skattesänkningar – urholkade statskassan med 180 miljarder kronor bara under sitt sista år vid makten.

För drygt ett år sedan hade Dagens ETC en stor intervju med Stefan Löfven. Mycket kom att handla om hur Socialdemokraternas framtid och existensberättigande handlar om jobb, om att där måste ett förtroende vinnas.

– 2006 såg inte längre väljarna oss som ett parti som kan stå för full sysselsättning. Det var självmål, det får vi ta på oss, sa den blivande statsministern.handlar om hårt pressade verksamheter som länge skalats ned. So samhällservice. som idag är arbetslösa. Här får särskilt drabbad

Nu leder han en regering som utlovar lägst arbetslöshet i EU.

Den här artikeln är hämtad ur lördagens digitala nummer av Dagens ETC. Den får du om prenumererar. Långt ifrån alla texter publiceras i flödet här på sajten. Vill du läsa när det händer, i ett snyggt format för platta – då är det prenumeration som gäller!