Inrikes.

2016-09-28 12:00
Flera separatistiska forum i Sverige växer. Ett sådant är RFSL:s verksamhet Egalia, en mötesplats för hbtq-ungdomar mellan 13 och 19 år i Stockholm. Bild: Björn larsson Rosvall/TT
Flera separatistiska forum i Sverige växer. Ett sådant är RFSL:s verksamhet Egalia, en mötesplats för hbtq-ungdomar mellan 13 och 19 år i Stockholm.

Varför så rädda för separatism?

Grupper som organiserar sig i egna rum där vissa utesluts river upp starka känslor från höger till vänster. Kritikerna menar att det polariserar samhället. Men behovet tycks aldrig ha varit större och intresset bara växer.

Förra veckan debatterades så kallade ”separatistiska rum” i SVT:s debattprogram Opinion Live. Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av organisationen Black Coffee – en antirasistisk organisation för afrikansvenskar som fikar tillsammans – mötte etiklektorn Ann Heberlein. Mot slutet av programmet liknade programledaren Olle Palmlöf fikaorganisationen Black Coffee med högerextrema Ku Klux Klan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Menar du att det är underläget som gör att det är okej, så om Ann skulle skapa en separatistisk organisation som heter Ku Klux Klan bara för vita. Är det då fel för att det är någon form av överläge? säger Olle Palmlöf.

– Jo men också för att de vill lyncha svarta människor, svarar Araia Ghirmai Sebhatu.

– Och ni vill inte lyncha vita människor? replikerar Olle Palmlöf.

Kritiken efter programmet har varit hård och krav har lyfts på programledarens avgång. ”Historielöst”, ”osmakligt” och ”normalisering av rasism” är några av de omdömen som fällts. Araia Ghirmai Sebhatu själv var förvånad över att han inte bara blev attackerad från motdebattören – utan också från programledaren.

– Det blev symptomatiskt för debatten i samhället och ett bra exempel varför vi behöver separatistiska rum. Jag stod och sa att vi behöver de här rummen för när majoritetssamhället lägger sig i så kollapsar samtalet och det var precis det som hände, säger han till Dagens ETC.

Väcker ramaskri

Separatism – där grupper som upplever sig vara diskriminerade träffas för att kunna dela gemensamma erfarenheter och samla kraft – är ett hett ämne i debatten just nu.

SSU Stockholm ordnade nyligen en diskussionskväll om islamofobi där bara rasifierade var välkomna och bemöttes med häftig kritik. ”Det här är inget annat är rasism”, rasade Rebecca Weidmo Uvell på SVT Opinion och fick medhåll från andra borgerliga opinionsbildare.

Ett gäng unga tjejer som startat det separatistiska Instagram-kontot Makthavarna har lyckats provocera både till höger och vänster för att ”inte välkomna vita”.

För några veckor sedan skapade nyheten om att en muslimsk friskola som delar upp tjejer och killar på idrotten ramaskri.

Men separatism som strategi för organisering av är knappast något nytt påfund. Tvärtom är det något som rättighetsrörelser använt sig av i alla tider – ofta med framgångsrikt resultat.

Att det väcker ilska hos många vet Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, som varit kvinnoseparatistiska under över 30 års tid och stundtals fått hatstormar mot sig för det.

– Vi har alltid blivit ifrågasatta. Män känner sig utpekade och upplever att vi pekar ut alla män som skyldiga. Även kvinnor kan bli provocerade. ”Min man är inte sån!”.  Men vi försöker lyfta att det handlar om en struktur, säger Beatrice Unander-Scharin, vice ordförande i Roks.

Organisationens kvinnojourer runt om i landet utgör en fristad från våldsamma män dit kvinnor kan komma och få skydd. Beatrice Unander-Scharin förklarar att hon inte anser att separatismen fyller något mål i sig utan att det är en nödvändig strategi utifrån hur samhället ser ut.

– Det ger oss ett eget rum där vi kan existera utan män som förtrycker oss. Genom att stötta sig själv och varandra kan vi sedan klara av livet utanför.

Läs vidare på nästa sida: Menar att det polariserar samhället

Separatism

Separatism innebär att en grupp människor nekas tillträde till ett sammanhang för att en annan grupp ska få utrymme.

Separatism kan till exempel utgå från kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning.

Separatism kan användas för att en undertryckt grupp i samhället ska kunna vistas i ett tryggt rum där deltagarna delar erfarenheter.