I den allra senaste opinionsundersökningen från DN/Ipsos som kom i onsdags, ligger V nu på drygt elva procent. Den högsta siffran i Ipsos väljarbarometer på 15 år. Därmed har V nått upp till halva S storlek – något som aldrig har hänt tidigare.

För en dryg vecka sedan kom dessutom en opinionsundersökning från SVT/Novus som visar att Vänsterparitet är allra största parti bland kvinnor under 30 år. Nästan 24 procent av dessa skulle rösta på V, medan bara 18 procent skulle rösta på S. Hur har det blivit så här? Varför flyr unga kvinnor partiet som gjort sig kända långt utanför Sverige för sin feministiska regering? De socialdemokratiska kvinnor som Dagens ETC har pratat med återkommer samtliga till att en viktig anledning är regeringspartiets sits:

– S styrka har mycket varit att driva på framåt och göra praktiska förändringar. Jag tycker att det var helt rätt att ingå januariavtalet, men det gör ändå att det är betydligt svårare att genomföra förändringar. Unga människor har inte de långa perspektiven, jag tror att de i högre grad än andra vill se förändringar här och nu, de har en annan iver. Att de då drar utåt ytterkanterna är inte så konstigt, unga har alltid varit med radikala, säger Veronica Palm, som under många år satt i riksdagen för S.

Hur viktigt är det att vinna tillbaka dessa?

– Det är jätteviktigt, det går inte att bara sitta och vänta på att de ska komma tillbaka av sig själva. Det parlamentariska läget gör att vi måste bli ännu bättre på att visa vad som behöver göras, vad S vill göra efter nästa val, vad som är vår politik.

Behöver nå ut

Även Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor, anser att januariavtalet har gjort det svårare för Socialdemokraterna att få ut sin politik. Och att det påverkar unga väljare.

– Läget gör att det för många nog är lite otydligt vad som egentligen är vår politik. Jämställdhetsfrågor och jämlikhet är viktigt för gruppen unga kvinnor, och vår politik där borde absolut attrahera dem, men vi behöver nog jobba mer för att få ut vad vi vill. Ett parti i opposition kan vara tydligare.

Känner ni er hotade av Vänsterpartiet, att en allt större andel av kvinnorna ska gå till dem?

– Hotade skulle jag nog inte säga. Nej, det är ändå bättre att de går vänsterut än till höger. Men vi kan heller inte bara sitta och nöja oss och vänta på att de ska komma tillbaka.

Hur ska ni få tillbaka dem?

– Vi behöver tydliggöra vad vi står för. Och vi måste satsa mer på välfärden. Många unga kvinnor arbetar ju där, och de måste känna sig trygga, att arbetsmiljön och lönen är sådan att det är yrken de kan stanna i hela yrkeslivet, säger Carina Ohlsson.

Efterlyser ideologi och mod

Lawen Redar, riksdagsledamot för S och som också sitter i kulturutskottet, håller med om att partiet behöver bli bättre på att lyfta fram välfärdsfrågor. Men också bli mer ideologiska.

– Ska vi vinna unga väljare måste vi göra både finansieringen av välfärden och klimatomställningen till våra stora samhällsfrågor. I en polariserad tid behöver vi också jobba mer med samhällsberättelsen, den klassiska, ideologiska som har gjort S starka – att man har råd med varandra.

”Framförallt män som syns”

Socialdemokraterna måste också våga utmana mer, tror Veronica Palm.

– Ser vi till exempel att förlossningsvården håller på att krackelera måste vi våga kräva satsningar, trots att Liberalerna och Centerpartiet säger att de inte vill satsa på förlossningsvården. Vi behöver utmana och ibland våga få stryk. Som att vi drev en votering om vinster i välfärden i slutet av förra mandatperioden. Vi visste att vi skulle förlora, men det var värt att göra det för att visa var vi står, säger hon.

De senaste månaderna har det också i allt högre grad förts fram kritik mot Stefan Löfven. Från flera håll, bland annat hos S-distriktet i Skåne, menar man att opinionskrisen inte kan lösas utan att någon annan tar över. Stefan Löfven har blivit en belastning. Det finns också de som menar att kretsen kring honom i allt högre grad präglas av en gubbighet. Trots att regeringen på pappret är jämställd har männen runt statsministern störst inflytande. Frågorna som lyfts fram som de viktigaste är deras frågor. Som den senaste tidens stora fokus på brott och straff och hårdare tag. Frågor som generellt inte attraherar unga kvinnor. Helene Hellmark Knutsson, som fram till valet 2019 satt i Stefan Löfvens regering och numera är riksdagsledamot, är en av dem som menar att gubbighet präglar partiet.

– Frågar man unga kvinnor hur vi framstår tror jag att många skulle säga att S uppfattas som ett ganska mansdominerat, grabbigt, nästan gubbigt parti. Vi säger att vi har världens första feministiska regering, men det är framförallt män som syns.Tyvärr upplever jag en backlash.

På vilket sätt då?

– Det märktes en skiftning efter Transportstyrelse-krisen, innan dess kändes det som att Löfven verkligen menade något med sin feministiska regering. Emma Lennartsson som var statssekreterare byttes ut mot en man, många av de män som varit med länge knöts närmare Stefan. Det förstärktes under förhandlingarna kring januariavtalet. Kvinnor är mer utbytbara, medan männen får sitta länge och får andra mandat.

De övriga S-kvinnorna är dock tveksamma till Helene Hellmark Knutssons beskrivning. De tycker inte att S präglas av gubbighet. Däremot kan de se att frågor som generellt attraherar män har fått stort fokus det senaste.

– Brott och straff är viktiga frågor, men det är inte det som kommer avgöra hur unga kvinnor ser på framtiden, utan det handlar om att känna att välfärden finns där. Jag tycker inte att politiken har blivit gubbigare, men kanske snobbigare. Vi har en utmaning i att få vanligt folk att känna igen sig, att det är tydliga socialdemokratiska frågor som sätter dagordningen, säger Annelie Karlsson, gruppledare för Socialdemokraterna.