Maria Ceder Engebretzen födde sin dotter Lykke på BB Sophia för ett och ett halvt år sedan genom ett planerat kejsarsnitt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– För mig var det en fantastisk upplevelse, som man förväntar sig att det ska vara i ett välfärdsland som Sverige. Men snart fick jag genom min mammagrupp veta att min positiva upplevelse var något av ett undantag, säger hon.
I och med att BB Sophia skulle läggas ned förra året startades intressegruppen Födelsevrålet, vilken Maria Ceder Engebretzen valde att engagera sig i. Väldigt snart stod det dock klart för initiativtagarna att problemet var långt större än en enstaka förlossningsmottagning som skulle läggas ned.
– Vi förstod snabbt att förlossningsvården brister på många olika håll i landet. Vi fick över 1 000 följare på en gång och mejl fullkomligt vällde in från kvinnor som upplevt sina förlossningar som övergrepp och trauman, säger hon.
Många bitar brister inom förlossningsvården, men den kanske mest basala trygghetsbristen består i att många kvinnor i Stockholmsregionen inte ens får plats för att föda i sitt eget län, konstaterar Maria Ceder Engebretzen.
– Det samt situationen i norra Sverige, där man kan få resa upp till 20 mil för att föda. Många mår väldigt, väldigt dåligt över den här situationen. Sedan finns även stora brister i delaktigheten. Enligt patientlagen ska man få inflytande över den egna vården, men de födande kvinnorna känner inte att de blir hörda eller inkluderade. Våra politiker behöver verkligen ta den här frågan på större allvar, säger hon.