– Tidigare var det mer fokus på nationella intressen i parlamentet, nu är det mer fokus på politisk ideologi. Den politiska majoriteten efter valet kommer att genomsyra alla parlamentets beslut, säger Ulrika Mörth. 

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet bland svenskarna varit lågt. I samtliga EU-val fram till valet 2009 var det lägre än snittet i resten av Europa. Sedan hände något, vad går endast att spekulera kring. Men en sak är säker – begripligheten kring vad EU är och gör är a och o för att väljarna ska känna sig benägna att rösta, något EU:s komplicerade system och byråkrati inte bidrar till. 

– Det här valet är inte så angeläget för väljarna, så vad är det de röstar på? Det verkar som att fler vågar experimentera mer i det här valet. Till riksdagsvalet görs en annan kalkyl, vi tänker mer på regeringsduglighet, ekonomi och annat som ska hållas ihop, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Valen mer lika än vi tror

Trots detta menar Ulrika Mörth att EU-valet och riksdagsvalet senare i höst är mer lika än många av oss tror. Till exempel kommer majoriteten av riksdagsförslagen ursprungligen först från EU.

– Det finns en tendens att skylla saker och ting på EU, man kan ogilla beslutet men det är ändå demokratiskt förankrat. Det är olyckligt att EU- och riksdagsvalet delas upp som två olika val, kopplingen mellan de båda valen borde diskuteras mer eftersom de hänger så nära ihop.

Direktdemokrati i parlamentet

Den instans i EU som styrs av direktdemokrati är just Europaparlamentet, där parlamentarikerna är direktvalda av medborgarna i respektive medlemsland. Antalet ledamöter varje land har är i proportion till dess befolkning.  Från att ha varit 766 ska antalet parlamentariker nu krympa till 751, där Sverige har 20 parlamentariker. Malena Rosén Sundström, professor i statsvetenskap med inriktning på EU-politik vid Lunds universitet, menar att varje parlamentariker främst har möjlighet att påverka i sina respektive hjärtefrågor.

– 20 ledamöter låter kanske inte så mycket, men det de kan göra är påverka genom att föra fram åsikter och argument i specifika frågor som behandlas, som till exempel Isabella Lövin (MP) som jobbar väldigt aktivt med fiskefrågan, säger hon.

För att ha möjlighet att påverka i så stor utsträckning som möjligt är det viktigt att parlamentarikerna tillhör en partigrupp. Ju större partigrupp ledamoten tillhör, desto större möjlighet har hen att driva igenom specifika frågor. Partigrupperna ges olika talartid i parlamentet beroende på deras storlek. Sedan finns det parlamentariker som inte tillhör någon grupp som sitter samlade i den grupplösa partigruppen. Alla svenska partier som finns representerade i parlamentet i dagsläget tillhör en partigrupp. 

– Frågan efter valet är om det möjligen kommer bildas nya partigrupper beroende på vilka partier som kommer in i parlamentet. Till exempel finns det en partigrupp som är mer EU-kritisk och högerpopulistisk, om Sverigedemokraterna kommer in i EU – kommer de då ingå i den partigruppen eller kommer en ny att bildas med andra partier som de tycker har ungefär samma politik, säger Malena Rosén Sundström.

För att kunna bilda en ny partigrupp behöver två kriterier uppfyllas – gruppen måste rymma minst 25 ledamöter från minst sju olika medlemsländer. För att bli en del av en partigrupp som redan finns måste ledamöterna från de olika politiska partierna vilja ingå i gruppen, och partigruppen avgör sedan huruvida den vill ha med ledamöterna eller inte. När politiska partier som inte finns representerade i parlamentet kandiderar är partigrupperna en viktig fråga.

– Ett problem för Sverigedemokraterna till exempel är att det finns partigrupper som de vill samarbeta med som kanske inte vill samarbeta med dem och vice versa. Det skulle inte förvåna mig om Fi kom in i parlamentet, men det är svårt att svara på vilken partigrupp de skulle hamna i. De har mer vänster- än högerprofil och skulle säkert kunna hamna i den socialdemokratiska partigruppen eller vänsterns, säger Ulrika Mörth.

Årets val extra viktigt

Årets val till Europaparlamentet är extra viktigt, enligt Sofie Blombäck, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Ett av de främsta skälen till detta är den ekonomiska krisen som nu, sakta men säkert, börjar släppa.

– Det innebär att flera stora frågor blir aktuella på nytt – vad vill vi att EU ska göra, vad ska vi ha det här samarbetet till och så vidare. En annan viktig aspekt är att parlamentet har fått utökad makt när det kommer till lagstiftningen, inte minst i frågan om EU:s budget och internationella handelsavtal, som TTIP-avtalet med USA (som skulle ge företag rätt att stämma stater), säger hon.

Nytt för årets val är även att kommissionens ordförande kommer att utnämnas utifrån ett nytt förslag, där parlamentet och Euro-peiska rådet inte är helt överens om tolkningarna. 

I dagsläget är kommissionens ordförande José Manuel Barroso, portugisisk politiker som dessförinnan var landets premiärminister. Han är med i det liberalkonservativa partiet Partido Social Democrata (PSD) som är med i Europaparlamentets kristdemokratiska grupp EPP. Men efter valet ska en ny ordförande utses, och konflikt riskerar att uppstå mellan parlamentet och Europeiska rådet som fattar beslutet.

– Parlamentet vill att dess politiska majoritet ska synas i kommissionens ordförande, men stats- och regeringscheferna, som tidigare har beslutat detta, kommer förmodligen hellre vilja avgöra det själva. Parlamentet har blivit mer partipolitiskt, tidigare var det mer fokus på nationella intressen, men nu är det fokus på politisk ideologi, och de i parlamentet vill att det ska synas i kommissionens ordförande, säger Ulrika Mörth.

Vänstervindar i parlamentet?

Ulrika Mörth menar att det är möjligt att den politiska majoriteten i parlamentet skulle kunna ändras. I flera medlemsländer har en konservativ trend präglat politiken, men på sistone har allt fler länder fått socialdemokratiska regeringar, som till exempel Danmark och Frankrike.

– Det är möjligt att det blåser en vänstervind i Europa. Representationen i parlamentet kommer att genomsyra alla beslut, där vi väljare kan fråga oss om vi vill ha ett höger- eller vänsterdominerat parlament. Det är ännu viktigare att tänka i de banorna nu. Om kommissionären blir en socialdemokrat, till exempel Martin Schultz som den socialdemokratiska partigruppen har nominerat, kommer helt andra lagförslag att tas upp i parlamentet, säger Ulrika Mörth.