– De som nu bor i stadsdelens egna lägenheter kommer att bli vräkta. Det kallas inte för vräkning, men de kommer inte få bo kvar. Sedan får de komma till oss och få några hundralappar i handen, säger Sophia Laveborn, som jobbar som handläggare på socialtjänsten i Örgryte-Härlanda.
Grundproblemet enligt henne är att den tilltagande bostadsbristen gör att allt fler hemlösa, som inte lider av annan social problematik, vänder sig till socialen.
”Extremt svåra samtal”
Enligt de nya reglerna, som gäller i hela Göteborgs stad och är utarbetad av socialtjänstens ledning, så är tidsgränsen nu alltså sju dagar för alla som inte tillhör socialens vanliga målgrupp.
– Det här blir extremt svåra samtal för oss att ta, eftersom vi inte kan förklara varför det ska vara så här mer än att säga att det bara är bestämt så. Boendepersonalen som får låsa dörren bakom dem när de vräks kommer att ha ett helsike med det här, säger Sophia Laveborn.
Tiden handläggarna kommer behöva lägga på administration kommer dessutom öka markant, menar hon.
– I morse gick vi igenom hur vi rent praktiskt ska administrera det här. Alla fick panik över hur vi ska hinna med arbetsuppgifterna, säger hon och tillägger att det framförallt är det de som söker hjälp som drabbas. Trots att de som omfattas av den nya rutinen inte tillhör socialens egentliga målgrupp har de ofta andra problem som är svåra att lösa utan en mer långvarig plats att bo på, inte minst om de dessutom har barn, menar hon.
– Det är tydligt i hela det här att man fullständigt skiter i att det handlar om människor. Det gör mig väldigt illa berörd och mycket orolig.
Beslut i kommunstyrelsen
Eva Saletti är sektorschef för Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder i Lundby. Enligt henne bygger rutinen på ett beslut i kommunstyrelsen från 2015. Där står bland annat att den som är akut hemlös kan få tak över huvudet under ”en mycket begränsad tid”. Samtidigt betonas att det i första hand är individen själv som har ansvar för sitt boende.
Däremot står det inget om en sjudagarsgräns innan hjälpsökande måste ansöka om stöd på nytt. Men enligt Eva Saletti har vissa stadsdelar i Göteborg redan arbetat på det här sättet under en tid. Ingen jämförelse mellan de olika stadsdelarna gjordes innan den nya rutinen infördes, men den ska utvärderas vid årsskiftet.
– Vi fick också i uppdrag av stadsdelsdirektörerna för över ett år sedan att titta på boendesociala kostnader. De har ökat i stadsdelarna i stort. Vi har tittat på om vi lägger resurserna på rätt saker, hur vi får dem att räcka till så många som möjligt och till de mest utsatta.
Enligt henne har varje stadsdel ansvar för att ha en bemanning som är rimlig.
”Hjälp till självhjälp”
Kommunalrådet Marina Johansson (S) sitter i social resursnämnd och är orolig för vad den nya rutinen kan få för effekter. Men hon säger att politiker i det här läget inte kan stoppa införandet av de nya reglerna. Däremot har hennes parti tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet yrkat för att konsekvenserna ska följas upp, framförallt när det gäller barnfamiljer.
– Jag är väldigt bekymrad för hur konsekvenserna kommer att bli, säger hon.
Eftersom de boenden som social resursnämnd själv äger kommer att bli tomma vill de rödgröna partierna också se över hur det kommer att påverka kostnaderna.
Även allianspartierna står bakom yrkandet, men Nina Miskovsky (M), ordförande för social resursnämnd, anser att de nya reglerna innebär en positiv förändring. Hon menar att de sätter ljuset på bostadsbristen och att det lägger ett större ansvar på individen att lösa sin egen situation.
– Jag ser det som hjälp till självhjälp i och med att socialtjänsten också ska ge boendecoachning.
Men hur bostadsbristen ska lösas har de styrande partierna inte något konkret svar på ännu, säger hon.
– Vi har en del tankar men jag kan inte föregå processen och säga vilka praktiska lösningar vi funderar på.
