Samtidigt finns det delar av landet där nästan ingen tjänar tillräckligt mycket för att betala den extra inkomstskatten. I kommunerna Munkfors och Dorotea finns det inte en enda kvinna som ligger över brytpunkten för värnskatt.
– Att slopa värnskatten är negativt ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det ger ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män och minskade möjligheter att utjämna skillnaderna, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.
Hon tycker inte att den skattepolitik som Stefan Löfven annonserat rimmar med en feministisk agenda.
– Just de förslagen rimmar väldigt illa med en feministisk politik. De måste ju kompletteras med andra åtgärder. Öka resurserna till kommunerna, förbättra våra gemensamma inkomstförsäkringar och höj kapitalinkomstskatten för att det ska bli en feministiskt politik. Det är min syn på det. Det här programmet är inte färdigt, säger hon.
4,4 miljarder till de rikaste
Att slopa värnskatten kostar staten 5,6 miljarder kronor. Enligt de senast tillgängliga siffrorna betalade män sammanlagt 4,4 miljarder av den summan och kvinnor 1,2 miljarder kronor. För en person som tjänar 60 000 kronor sänks skatten med 71 kronor i månaden. Den som tjänar 100 000 får minskad skatt med 2 071 kronor varje månad.
Men på grund av lägre löner får många kvinnor inte ta del av skattesänkningen och därtill är priset för minskade skatteintäkter till samhället generellt högre för landets kvinnor än för männen.
– Kvinnor tar i större utsträckning emot pengar från det offentliga. Man kan se det från båda håll. När staten får mindre resurser att satsa på välfärden blir inkomstomfördelningen mindre i båda ändar, så att säga. Eftersom kvinnor lever längre än män utnyttjar de också socialförsäkringssystemet i större utsträckning än män, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
”Negativt för jämställdheten”
Dagens ETC har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar, men hon hälsar via sin pressekreterare att det är för tidigt att kommentera regeringens kommande politik. Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor, har dock sin syn på slopandet av värnskatten klar.
– Det är negativt både för jämställdhet och jämlikhet, säger hon.
Carina Ohlsson satt som adjungerande ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott under förhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna. Det innebär att hon hade insyn och rätt att uttala sig, men inte rösträtt.
– Det är klart att det finns saker i 73-punktsprogrammet som vi absolut inte skulle välja om vi hade en socialdemokratisk majoritet, eller en majoritet tillsammans med V och MP. Men när det inte är möjligt får man fundera på vad som är det bäst i den situationen som är. Då tycker vi i S-kvinnor att avtalet med C och L ändå är den bästa lösningen, säger hon.
I januariavtalet står det uttryckligen att klyftorna i samhället är ett problem och att partierna vill minska dem. Men Åsa-Pia Järliden Bergström säger att hon känner en farhåga när hon ser de konkreta förslagen som gäller skatter.
– Det är ju inte de förslagen som brukar lyftas när man ska minska klyftorna, och man presenterar inte några förslag för att nå just det målet. Då finns det en risk att man hamnar i ett mer nyliberalt sätt att tänka, att klyftorna ska minska genom att det ska löna sig att arbeta. Det är en politik som vi utifrån ett LO-perspektiv kritiserat länge, säger hon.
Slopandet av värnskatten kostar staten 5,6 miljarder kronor. Enligt de senast tillgängliga siffrorna från 2016 betalade män sammanlagt 4,4 miljarder i värnskatt och kvinnor 1,2 miljarder kronor.
I Danderyd betalar 51 procent av männen i åldersgruppen 40–64 år värnskatt. 31 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp betalar värnskatt. I riket betalar 12 procent av männen och 5 procent av kvinnorna värnskatt.
Även männen i Täby, Lidingö, Lomma, Vaxholm, Nacka, Sollentuna och Vellinge gynnas mest av den slopade i skatten, där finns landets högsta koncentration av höginkomsttagare som betalar den extra inkomstskatten.
Det är en skatt som varit utjämnande mellan stad och land. Av de 370 000 svenskar som betalar värnskatt bor över hälften i storstadskommuner. Av de som betalar värnsskatt bor fyra av tio i Stockholms län men endast sju procent bor i landsbygdskommuner, enligt SCB:s siffror.
I Munkfors och Dorotea har inte en enda kvinna en årsinkomst över 625 000 kronor (nivån år 2016) och i Sorsele, Ragunda, Ljusnarsberg och Orsa är det under tio kvinnor per kommun som idag betalar värnskatt.
Snittet för inbetalad värnskatt är 1 275 kronor i månaden.
5,6
... miljarder. Så mycket kostar slopandet av värnskatten.
51
Danderyd betalar 51 procent av männen i åldersgruppen 40–64 år värnskatt.
370
... tusen svenskar betalar värnskatt. Av dessa bor hälften i storstadskommunerna
0
... kvinnor i Munkfors och Dorotea betalar värnskatt.
Inbetalning av värnskatt
Medel (män): 16 300 kr
Medel (kvinnor): 12 100 kr
Medelårsbeloppet (alla): 15 300 kr
Antalet som betalar värnskatt
Kvinnor: 98 436
Män: 72 266
Totalt: 370 702
Antal personer som betalar värnskatt
Storstadskommuner: 201 625
Täta kommuner: 142 231
Landsbygdskommuner: 26 846
Totalt: 370 702
