På Älvsborgsbron finns flera utsiktsplatser där besökarna får en enastående utsikt över hamn-inloppet och stora delar av centrala Göteborg. Men för att ta sig ner på platåerna behöver man gå två trappsteg vilket innebär att den rullande befolkningen – alla som använder rullstol eller rullator för att ta sig fram – inte kan vistas på platsen. Per Stjärnehag har jobbat med tillgänglighetsfrågor i snart 40 år och han är kritiskt till att det inte finns någon ramp till platserna.
– De utsiktsplatserna är stadens gräddhylla och jag tycker om att vara där. Därför blev jag förfärad när jag såg att de lagt trappor där. Jag vill kunna åka dit med mina polare som sitter i rullstol och njuta av hamninloppet men nu går inte det, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Ser över möjligheterna”
Han jobbar på ett företag som säljer hjälpmedel för rörelsehindrade personer och brukar testa stadens cykelbanor för att se att de är framkomliga för alla. Det var när han testade de nya cykelbanorna längst med bron som han upptäckte trappstegen, och han hörde av sig till Trafikverket som ansvarar för Älvsborgsbron. Där fick han svaret att de hade sett över möjligheten att montera skenor när de byggde om utsiktsplatserna men att utrymmet inte räckte för att få till den lutning som krävs. Per Stjärnehag gav sig inte utan mätte avstånden och kom fram till att det var möjligt att anlägga en åtta meter lång ramp med rätt lutning längs med gångbanan.
”Ofta okunnighet”
Då svarade Trafikverkets kommunikatör att det var för sent att ändra någonting nu eftersom arbetet ska vara färdigt innan vintern, men att de ska se om de kan få med det i nästa års arbeten.
– Jag tror att sådana missar ofta beror på okunnighet. Man tänker bara att cyklister använder cykelbanorna och glömmer att personer i rullstol också åker där, säger han.
Överlag tycker Per Stjärnehag att allmänna platser brukar vara tillgänglighetsanpassade men varje gång han märker av trappsteg eller andra hinder i stadsmiljön blir han besviken.
– Det är sådana tydliga tecken på att vi lever i ett icke-inkluderande samhälle. Vi måste bli bättre på att anlägga ramper, särskilt nu när gruppen äldre växer och många av dem använder rullator, säger han.
Enkla hinder ska avhjälpas
Sedan 2001 finns det bestämmelser om att enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser ska åtgärdas. Det handlar exempelvis om trappsteg och trösklar som är lätta att avhjälpa så att även personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda allmänna platser. Om inte Trafikverket anlägger ramper vill Per Stjärnehag anlita en jurist.
– Om ingenting händer vill vi undersöka möjligheterna att lägga en egen ramp ner till utsiktsplatserna, säger han.
