Lokalen var fortfarande rökfylld när Imam Ali Islamic Center publicerade inlägget på sin hemsida. Sveriges största shiamuslimska moské, Imam Ali-moskén i Stockholmsförorten Järfälla, hade utsatts för en misstänkt mordbrand.
När ett 30-tal brandmän kämpade med att släcka eldsvådan, som en ensamagerande man tros ha orsakat, hade fastigheten bara varit försäkrad i cirka en månad. Det berättar Haider Ibrahim, ordförande för Islamiska Shiasamfunden i Sverige, för ETC. Enligt honom stod moskén oförsäkrad i ett och ett halvt år innan församlingen till slut fick ett ja från en tysk aktör. Då hade man kontaktat ”nästan alla försäkringsbolag i Sverige”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Tyvärr fick vi först nej att försäkra moskén. Det är svårt att dra en slutsats. Vissa har sagt rakt ut att man inte försäkrar församlingar som bedriver religiös verksamhet, men ger inte någon motivering, säger han och tillägger:
– Eftersom vi pratar om privata aktörer är det svårt att tvinga någon.
Självrisk på en miljon kronor
Det tyska försäkringsbolag som Imam Ali-moskén till slut fick ett ja ifrån tidigare i våras är Hübener Versicherung, som har sitt säte i Hamburg. I boken ”Den ensamme terroristen? – om lone wolves, näthat och brinnande flyktingförläggningar” skriver religionshistorikern Mattias Gardell att Hübener Versicherung specialiserar sig på ovanliga och större risker i Västeuropa.
Enligt Mattias Gardell har bland annat moskéernas utsatthet ”skapat en marknad åt bolag som specialiserar sig på att teckna försäkringar åt högriskfastigheter med höga premier och hög självrisk”.
Återuppbyggnadsarbetet av Imam Ali-moskén pågår för fullt. Haider Ibrahim berättar att församlingen fått den försäkringshjälp man behövt. Men det har kostat. Hübener Versicherung krävde en självrisk på en miljon kronor.
– Vi tog den bara för att kunna sänka premien. Men den är ändå tre–fyra gånger högre än en vanlig premie.
Imam Ali-moskén är inte ensam om att ha fått nej från de svenska försäkringsbolagen. Tre av tio församlingar som ETC varit i kontakt med anger att man står helt oförsäkrade. Flera vittnar också om kraftigt höjda premier.
Haider Ibrahim berättar att han varit i kontakt med upp till tio församlingar som inte klarar av att betala de höga försäkringsomkostnaderna.
På bekostnad av verksamheten
Även Mohamed Temsamani, ordförande i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, FIFS, har haft liknande samtal. Han brukar råda församlingarna att ta en försäkring om möjligheten finns, även om det är på bekostnad av verksamheten. Han konstaterar att det är särskilt viktigt vid de större moskéerna, där prislappen för byggnationerna legat på mångmiljonbelopp.
– Det är en avvägning som de behöver göra, men lokalen är ändå a och o. Om man inte har försäkring kan man inte ens återuppbygga moskén. I vissa fall har det tagit 20 år från att en församling tagit beslut om att bygga en moské tills att den står klar.
– Vi vet inte exakt hur utbrett det är, men det är tillräckligt utbrett för att orsaka oro och problematik säger han.
Mohamed Temsamani berättar vidare att församlingarna började märka av de förändrade försäkringsvillkoren för två-tre år sedan. Han tror att det hänger ihop med de riskbedömningar som görs.
– Det här bekräftar bara vår bild att moskéer är utsatta. Försäkringsbolagen vet att moskéer blir attackerade nu. De ser det som en förlustaffär, säger han.
Jag hörde att det skapat en situation där moskéer ibland inte anmäler hot för att man är rädd för att få högre försäkringspremier.
– Ja, så är det ju. Och även nu kommer jag att avsluta samtalet med att säga att det inte går att peka ut en moské som inte har försäkring på grund av säkerhetsläget. Det är det som är problemet med, man kan inte gå ut och säga att man har det här problemet.
Enligt Mohamed Temsamani finns det i dag inga exakta siffror på hur många moskéer i Sverige som saknar en försäkring. En kartläggning ska däremot göras under 2018 av Islamiska Samarbetsrådet, där FIFS ingår, med stöd av Myndigheten för stöd till trossamfund.
Försäkrar inte religiösa byggnader
Två av de försäkringsbolag som ETC kontaktat har återkommit med svar på vad man har för policy. Folksam anger att företagsförsäkringar inte är ett av de områden som bolaget ”satsar mest på” sedan man ändrade strategi för fastighetsförsäkringar. Och på Trygg-Hansa försäkrar man inte religiösa byggnader.
Enligt Niklas Svensson, portföljchef för företagsförsäkringar, är det inget nytt, utan något som legat utanför bolagets kompetens en längre tid. Han berättar vidare att enskilda incidenter inte ska påverka försäkringens utformning, utan att försäkringsbolagen tittar på händelser som pågått under en längre tid.
– Det är såklart tråkigt att religiösa byggnader kan ha svårt att teckna en försäkring, och något som vi som samhälle behöver arbeta med för att skapa en tryggare tillvaro för alla.
”E det Valborg så e de”
Den 26 september, några månader efter attentatet i Järfälla, kom ännu ett larm. Örebro moské hade totalförstörts i en anlagd brand. Strax därefter gick flera muslimska förbund, däribland Förenade Islamiska Föreningar i Sverige och Islamiska Shiasamfunden i Sverige, ut i ett gemensamt uttalande där man krävde att hotbilden mot landets moskéer börjar tas på allvar.
”Denna händelse kommer inte ur ett vakuum utan en serie attacker mot moskéer sedan 2014 och blir allt mer frekventa och grövre till sin natur.”
45 av Sveriges moskéer – eller 41 procent – har utsatts för skadegörelse. Dessutom har totalt 44,5 procent mottagit hot. Det vanligaste rör just hot om skadegörelse, följt av hot om våld. Sju procent hade även mottagit hot om mord. Det framgår i rapporten ”Säkerhet och krisberedskap i svenska moskéer”, som flera muslimska förbund tog fram 2014 på initiativ av Islamiska samarbetsrådet.
Mohamed Temsamani menar att siffrorna förmodligen är i underkant i dag.
– Nu har det gått ett tag och det har varit väldigt händelserika år.
Men samtidigt som de muslimska förbunden vittnar om en stor oro firar andra. ”Let it burn.” ”E det Valborg så e de.” ”Låt skiten för helvete brinna till grunden.” I ”Den ensamme terroristen” nämns några av de hejarop som publicerades på antimuslimska och radikalnationalistiska nätforum efter brandattentatet mot moskén i Järfälla.
”Högerkanten har vind i ryggen”
Mohamed Temsamani menar att det inte bara går att peka ut högerextremisterna, men håller med om att de bidragit till den förvärrade säkerhetssituationen vid landets moskéer – som också kan ha orsakat dagens försäkringsproblematik – beror på.
– De här rörelserna på yttersta högerkanten har känt sig förstärkta, politiskt och i samhället, deras röst har blivit starkare, så de är väl mer motiverade nu när de har vind i ryggen, säger han.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
