Att ålder är den allra största riskfaktorn för att dö av covid-19 blev känt tidigt under pandemin. Även att fler män än kvinnor avlider. Sedan dess har flera studier visat att även socioekonomi spelar roll. Nu har Dagens Nyheter låtit sammanställa alla dödstal fram till den 8 mars i år, och även här är resultatet tydligt – ålder, kön, utbildning, inkomst och födelseland är alla faktorer som spelar stor roll. Erik Hansson, ST-läkare och forskare i samhällsmedicin och folkhälsa på Göteborgs universitet, menar att en orsak kan vara att lägre inkomst, låg utbildning och födelseland avgör hur du lever och därmed hur stor risken är att du utsätts för smitta.
– I våras såg vi ett tydligt samband mellan överdödlighet och områden där många bor trångt, har jobb där de möter människor och som de behöver använda kollektivtrafik för att ta sig till, säger han.
Mångdubbel risk för låginkomsttagare
Dagens Nyheters genomgång visar att inkomst spelar stor roll. Dödligheten är allra högst för dem som tjänar under 10 000 kronor i månaden, medan den sjunker ju mer man tjänar. I gruppen 50 till 64 år är dödligheten 280 procent högre för dem med lägst inkomst, jämfört med dem som tjänar 30 000 till 40 000 kronor i månaden. Och även utbildningsnivå har stor betydelse, liksom i vilket land du är född. Bland äldre utrikes födda, mellan 60 och 79 år är dödligheten 253 döda per 100 000 invånare, medan motsvarande för inrikes födda är 143 döda per 100 000 invånare. Ännu större är skillnaderna om olika länder jämförs. Dödligheten är särskilt stor bland äldre från Somalia, Turkiet, Syrien och Irak. Ett resultat som även var tydligt i den studie Erik Hansson var med och gjorde där forskarna undersökte överdödlighet.
– De som har kommit från de här länderna har oftast gjort det som flyktingar de senaste 20 åren, och ingår i grupper som är mindre etablerade i samhället. Det påverkar deras situation både på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden, och ger dem sämre möjligheter att dra ner på sina sociala kontakter.