Upplevd utsatthet på nätet ökar bland unga

I samtliga åldersgrupper som behandlas i den nya rapporten syns en ökning av upplevd utsatthet. Även om företeelserna fortfarande är relativt ovanliga så är ökningen plötslig jämfört med tidigare års rapporter. Ulf Dalquist är forskningsansvarig hos Statens medieråd och menar att det trots detta är svårt att dra slutsatser kring resultatet.

– Det är lätt att tolka det som att det är hårdare ton på internet idag än tidigare, men sanningen är att vi inte vet det. Det kan vara så, men det kan även vara ett resultat av att de här frågorna lyfts bland annat genom Metoo-rörelsen. Kanske reagerar de nu på företeelser som de tidigare trodde var normala, säger han.

En grupp mer utsatta

Nytt för i år är frågan om barnen ombetts skicka lättklädda bilder på sig själva och resultatet visar på en extra utsatt grupp: ickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.

I åldrarna 13–16 och 17–18 svarar deltagarna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i större utsträckning än övriga grupper att de utsatts för såväl att någon varit elak mot dem, att de hotats och att de blivit ombedda att skicka lättklädda bilder på sig själva.

Resultaten ger en samstämmig bild med en tidigare undersökning från 2015 som gjordes i samarbete mellan Statens medieråd och Riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för personer med NPF. I undersökningen från 2015 framkommer att barn i åldrarna 13–16 med NPF i högre utsträckning än barn utan diagnoser uppger att någon varit elak, hotat eller mobbat dem. Undersökningen visade också att barn med NPF använder internet och sociala medier både oftare och längre tid än andra barn.

– Vi ser att unga med psykiska funktionsnedsättningar uppger att de utsätts mer än andra och i synnerhet att ickor, säger Ulf Dalquist angående resultaten.

Att flickor är mer utsatta än pojkar även inom gruppen för barn med NPF är inte förvånande, enligt honom. Han berättar att så många som 65 procent av flickorna med en psykisk funktionsnedsättning uppger att någon de inte känner bett dem skicka bilder där de är lättklädda.

– Det är ingen hemlighet att det är så och att det länge varit så att tjejer är mer drabbade av sexuella ofredanden och trakasserier, säger han.

Skärmar spelar positiv roll

Men som tidigare rapporter lyft fram finns även positiva sidor av internetanvändandet. Unga uppger bland annat att de fått kontakt med någon med samma intressen och hittat information de inte velat fråga någon annan om.

Att skärmar och internet spelar en positiv roll i ungas liv är en uppfattning som delas av Elza Dunkels, internet- och pedagogikforskare vid Umeå universitet. Hon menar att unga och barn har rätt till skärmtid.

– Dels för alla de fördelar som kommer med internet men också för att det är ohållbart att hålla dem ifrån skärmar. Digitaliseringen är redan här. De behöver få lära sig.

Även för barn med särskilda behov är plattor och datorer viktiga verktyg, menar hon. De kan till exempel användas till skolarbeten.

– För den som har svårt med att skriva bokstäverna för hand eller med stavningen kan det vara ett sätt att göra uppgifterna ohämmat.

Mer skärmtid minskar utsatthet

Elza Dunkels menar också att det är en fråga om säkerhet, de barn som får mindre skärmtid riskerar faktiskt att hamna i större utsatthet.

– De som klarar sig bäst och kan värja sig från exempelvis ofredanden är de som har störst vana. Det är egentligen inte så konstigt, vi lär oss genom att göra, säger hon.