Inrikes.

2018-06-15 09:45
  • Vilhelm Tael föddes den åttonde maj klockan 01:19 i bilen på en parkeringsplats utanför en bensinmack i Rättvik. Föräldrarna heter Therese Lindqvist Persson och Alex Tael. Bild: Mathias Göthberg
    Vilhelm Tael föddes den åttonde maj klockan 01:19 i bilen på en parkeringsplats utanför en bensinmack i Rättvik. Föräldrarna heter Therese Lindqvist Persson och Alex Tael.
  • Även i andra städer dras förlossningsvården in. I Sollefteå har det varit stora protester mot nedläggningen av stadens BB-avdelning.  Bild: TT
    Även i andra städer dras förlossningsvården in. I Sollefteå har det varit stora protester mot nedläggningen av stadens BB-avdelning. 

Tvingades föda i bilen efter BB-nedläggning

Therese Lindqvist Persson tvingades föda i bilen under dramatiska former på en öde bensinmack i Rättvik. Detta efter att ha passerat det numera nedlagda Mora BB på väg till Falu lasarett utan att hinna fram.

Nu är hon osäker på om hon vågar skaffa fler barn, en känsla som många delar.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Allt fler får längre avstånd till förlossningsvård. På de senaste åtta åren har nio förlossningsavdelningar stängts. De som redan hade långt till BB har fått längre. En av dem är Therese Lindqvist Persson. Enligt beräkningen skulle hon föda den tredje juni. Men redan på natten den sjunde maj gick vattnet. Therese Lindqvist Persson och Alex Tael fick kasta sig in i bilen.

– När vi passerade Mora lasarett gick mycket tankar i huvudet, men vi hade siktet inställt på Falun, säger Alex Tael.

Födde vid en bensinmack

Sommaren 2009 lades BB i Mora ned. För de som bor i grannkommunen Orsa, såsom Alex och Therese, innebar detta en ökning av restiden på ungefär en timme. För den som bor i Idre är restiden i dag över tre timmar till förlossningsvården i Falun. Alex och Therese hann halvvägs innan de fick stanna vid en öde bensinmack i Rättvik mitt i natten.

– Det var ett otroligt påslag av stress och adrenalin. När jag ringde förlossningen sa de att jag skulle ringa till ambulansen. Så jag fick lägga på och ringa 112 istället men hamnade i kö. När de väl svarade skrek Therese att barnet skulle dö om jag inte hjälpte henne så jag fick ju släppa telefonen, berättar Alex Tael.

–  Rumpan kom ut först och när sedan navelsträngen gick av innan huvudet kommit ut förstod jag att det kunde gå illa, fortsätter Therese.

– Då ställde jag mig på alla fyra och krystade i vad som känns som en evighet, till han kom ut och Alex kunde knyta sin hårsnodd runt navelsträngen för att stoppa blodet, säger hon.

”Vi kunde lika gärna dött”

Precis när det nyfödda barnet tagit sitt första andetag anlände räddningstjänsten från Rättvik. Strax därefter kom ambulans från Leksand och helikopter från Falun. Totalt var det nio personer som kom till parkeringsplatsen klockan halv två på natten.

Frågan är om man verkligen sparar pengar på att lägga ned kliniker jämfört med att göra sådana här utryckningar, frågar sig Therese, som efter den dramatiska förlossningen fick ligga på Falu lasarett i nio dagar.

Händelsen har fått Therese Lindqvist Persson att tappa förtroende för förlossningsvården. Hon är inte ensam. I en färsk undersökning från Aftonbladet/Inizio svarar hela 77 procent av kvinnorna mellan 18 och 29 år att de inte anser att alla kvinnor i Sverige har möjlighet till en trygg förlossning. Endast drygt en av tio kvinnor är av motsatt uppfattning.

– Med tanke på att det var en sätesförlossning i bilen och att jag är förstföderska gick ju allt bra under omständigheterna. Men vi kunde lika gärna dött båda två, och därför vill jag berätta om detta. För nästa kvinna som måste göra samma resa kanske det inte går bra. Vi får fundera på om vi vågar skaffa fler barn, säger Therese Lindqvist Persson.

Dödsrisk ökar

År 2000 hade drygt 40 000 svenskar mer än tio mil till närmaste BB. Förra året var den siffran över 75 000, enligt en granskning genomförd av tidningen Ottar. För svensk del saknas statistik över vad de stora avstånden leder till.

Sådan forskning har dock genomförts i Finland. Professor Mika Gissler från Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) som är underställt finska Hälso- och socialvårdsmyndigheten har undersökt frågan.

Han menar att de ökade avstånden leder till fler oplanerade födslar utanför sjukhus och att detta ökar riskerna för dödsfall. Det är just de födslar som sker före utsatt tid som är de farligaste, såsom i fallet för Therese Lindqvist Persson.

– Vi har räknat ut att det finns en sex gånger högre risk för att barnet skulle dö om födseln sker utanför sjukhus oplanerat. Prematuriteten är den största orsaken för denna ökade risk, men man kan lugnt säga att det finns en dubbelrisk för komplikationer för mamma eller för barn om man föds utanför sjukhus oplanerat, säger han.

”Fråga om pengar”

Centralisering är ledordet inom svensk sjukvård och det har, tillsammans med rekryteringsproblem, även varit ett av de bärande argumenten vid flera BB-nedläggningar. Idén är att rutin och kompetens bibehålls när färre enheter får sköta avancerade behandlingar. Mika Gisslers forskning visar dock att det inte är otryggt att bo och föda barn i ett litet sjukhus med BB, om referenssystemet för mera komplicerade fall fungerar.

– Att stänga små enheter innebär att det blir längre väg till närmaste BB och risken för transportförlossning eller annan oplanerat förlossning utanför sjukhus stiger då. Det är alltså fråga om pengar, inte säkerhet, säger han.

Hur långt är det till BB?

År 2000 hade drygt 40 000 svenskar mer än 10 mil till närmaste BB. Förra året var den siffran över 75 000.

Längst avstånd till BB har i dag de som bor i Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Värmland. I Arjeplogs kommun har föräldern nu i genomsnitt 16,5 mil till BB. I Solna kommun är motsvarande siffra 2 kilometer.

I Kiruna kommun ökade genomsnittsavståndet till BB med sju mil i och med att BB i Kiruna och Kalix försvann. I Mora, Orsa och Älvdalens kommuner ökade genomsnittsavståndet med 6,5 mil efter nedläggningen av BB i Mora. I Älvdalens kommun är det 13,3 mil i dag jämfört med 6,6 mil år 2000.

Källa: En granskning genomförd av tidningen Ottar.

Hur ofta föds barn utanför sjukhus

I Sverige saknas statistik över hur många barn som föds på väg till sjukhus, men i såväl Norge som Finland finns statistik och studier över riskerna.

Både norsk och finsk forskning visar att det är vanligare med oplanerade födslar utanför sjukhus i kommuner där kvinnor har långt till BB. I Finland har antalet BB halverats under de senaste 25 åren och antalet oplanerade förlossningar utanför sjukhus har tredubblats.

En norsk studie från Universitetet i Bergen visar att en centralisering av förlossningsvård har inneburit ökad säkerhet vid komplicerade förlossningar, men samtidigt gett upphov till fler komplikationer vid födslar med låg risk.

Professor Mika Gisslers studie av finsk födslodata visar att dödligheten är sex gånger högre bland för tidigt födda som blir förlösta utanför sjukhus. Han räknar med att risken för komplikationer vid en normal graviditet är ungefär dubbelt så hög för den som föder utanför sjukhus.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd (Finland) och ­Universitetet i Bergen.