Bonniers/Gota Media, NMT och Schibsted/Polaris äger idag 69 procent av den totala tidningsmarknaden i Sverige, enligt Dagens ETC:s beräkningar utifrån Orvestos räckviddsmätningar.
– Det här är en fortsättning på koncentrationsprocessen som pågått de senaste tio åren. Det koncernerna hoppas på att uppnå är väl att fler delar på kostnader som administration och har ett samarbete om teknik och annonser medan man fortfarande vill behålla enskilda titlar. Samtidigt blir Bonniers – som redan har Sydsvenskan och nu även Norra Skåne och Skånska dagbladet – konkurrenter till sig själva, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik på Södertörns Högskola.
Maktproblem på sikt
Vid en hopslagning av koncerner ökar ofta andelen gemensamt innehåll. Om man går för långt i ett sådant samarbete finns risker att läsarna inte längre uppfattar tidningen som lokal, menar Gunnar Nygren.
– I ett kortare perspektiv kanske inte ägarkoncentrationen betyder så mycket för innehållet direkt men i ett längre perspektiv får ägarna stor makt över den lokala offentligheten. Den enda motvikten blir då public service.
– Det skulle vara som om DN och SvD skulle få samma ägare. För 20 år sedan fann tre dagstidningar i Malmö med tre olika ägare. Nu finns två med samma ägare.
I nuläget är det svårt att säga vad det delade ägarskapet för Skånetidningarna kommer innebära för mångfalden. Enligt Gunnar Nygren är det den redaktionella självständigheten som Skånska Dagbladet tillåts ha från Sydsvenskan som avgör.
– Om man har en helt självständig redaktion som bevakar samma sak på olika sätt eller om man slår ihop och bara har en bevakning och delar på materialet, det vet vi inte hur det blir. Risken är att vi får färre ögon, färre aspekter och perspektiv på det som händer i offentligheten. Även om en stor del av mångfalden vägs upp på nätet genom webbsidor och bloggar så är det traditionella medieföretag som har muskler med professionella journalister som kan ta fram de lokala nyheterna.
Vem ska granska medierna?
Journalisters roll handlar till stor del om att granska makthavare och samhällsfunktioner men också om att granska andra medier.
– Det är en till risk om man lägger makten hos en ägare. Medier är sällan bra på att granska sig själva men det är generellt lättare för medier att vara kritiska mot andra i andra medier i debatten. Om alla har samma ägare beror det på hur högt i tak ägaren vill att det ska vara.
Mikael Nestius, affärsområdeschef för Bonnier News Local, tycker att mediekoncentrationen är ett nödvändigt ont för att traditionella medier kunna stå emot de stora digitala jättarna:
”Ur mångfaldsperspektiv vore det bättre om det fanns fler aktörer på samma marknad, men som det ser ut nu finns inte sådana möjligheter i den transformation som pågår om vi ska ha minsta chans att utmana Google och Facebook om annonsaffären”, säger han till Sydsvenskan, i en artikel som även publicerades i Helsingborgs dagblad – båda ägs av Bonnier.
– De svenska medierna som producerar journalistik har tappat två tredjedelar av sina annonsintäkter på drygt tio år, där mycket har gått till Google och Facebook, så jag tror han har helt rätt i att svenska medier behöver samarbeta för att möta den konkurrensen, men sen beror det på hur man samarbetar och hur mycket, säger Gunnar Nygren.
Ett exempel för hur man kan samarbeta utan att dela ägarskap är att göra som i Danmark där 30 medieföretag nyligen gick samman för att kräva ett ersättningsavtal från Facebook.
– Jag har inte sett något liknande initiativ i Sverige, säger Gunnar Nygren.
Det andra huvudargumentet som Mikael Nestius har för att köpa upp lokaltidningar runt om i Sverige är att inte de ska dö ut. Gunnar Nygren håller delvis med.
– I det svåra läget måste man ändå sätta den egna lokala prägeln om man ska ha rimlig chans att överleva redaktionellt, säger han.
