Den turkiska förläggaren och publicisten Ragip ­Zarakolu, 74, är förvånansvärt avspänd när han får besök i hemmet utanför Linköping, där han bor sedan ett år tillbaka med sin svenska fru. Han har lämnat dörren till villan på glänt inför att Dagens ETC kommer dit. Man skulle lätt kunna räkna med ett annat beteende hos en person som under de senaste månaderna hängts ut som en terrorist, i navet av ett storpolitiskt spel, av både den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan och hans regimkontrollerade medier. 

Men Ragip Zarakolu har sedan länge lärt sig leva med att bli svartmålad. 

– Jag har blivit stämd 45 gånger på grund av mina ­artiklar, eller är det kanske över 50 nu? Jag har alltid jobbat med tabufrågor i Turkiet. 

”Brutit mot olika tabun”

På 1970-talet blev Ragip Zarakolu journalist och började skriva om ämnen som alltjämt anses högst kontroversiella i det turkiska samhället. Folkmordet på armenierna, frågan om kurdernas rättigheter och om Turkiets etniska rensningar. Han började ge ut böcker på eget förlag 1977. Några av dessa är samlade i hans arbetsrum här i hemmet. De samsas med en mängd utmärkelser han fått från människorättsorganisationer, lärosäten och turkiska minoritetsorganisationer i exil, som tack för hans långa och välkända arbete.

– Jag vet inte exakt hur många böcker jag gett ut, men det rör sig om ungefär 800. Ett flertal har förbjudits i Turkiet eftersom de brutit mot olika tabun.

Den här gärningen ligger till grund för varför Ragip Zarakolu nu ingår i den turkiska påtryckningspolitiken som förhalar ett svenskt medlemskap i Nato. Turkiet har inkluderat Ragip ­Zarakolu i den lista över ”terrorister” som man kräver att Sverige utlämnar, innan det turkiska parlamentet kan godkänna Sverige som ny Natomedlem. Idag är Turkiet och Ungern de sista Natoländerna som ännu inte gett grönt ljus.

Hoppas på Kristersson

De turkiska utspelen har varit många sedan president Erdogan först började tala om ett veto mot både Sverige och Finland i maj, då han grundlöst anklagade länderna för att ”stödja ­terrorister”. I slutet av juni undertecknades en överenskommelse vid Natomötet i Madrid där Sverige och Finland förband sig att göra politiska förändringar.

Sedan dess har Turkiet klagat på att Sverige gjort allt för lite. Den 5–6 oktober återupptogs de diplomatiska förhandlingarna på nytt då en svensk delegation besökte Ankara. Men under Europatoppmötet i Prag den 6 oktober satte Erdogan fortsatt ner foten.

– Så länge terrorister demonstrerar på svenska gator och sitter i parlamentet kommer Turkiet inte ha en positiv inställning till Sverige, sa Erdogan vid en presskonferens – och tillade att han väntar på den nya svenska statsministern.

För Sveriges del gäller fortfarande att uppfylla löftena från Madrid, så som Erdogan tolkar dem. Bland annat ska kurdiska demonstrationer och organisationer förbjudas, och Ragip Zarakolu och andra påstådda ”terrorister” ska utlämnas. Ingen vet ännu om en svensk högerregering med stöd av Sverigedemokraterna kommer vara mer benägna att gå Turkiet till mötes.

”Går inte att ta på allvar”

– Om jag återvänder skulle jag direkt bli arresterad och inlåst i något av de stora fängelsekomplex där det redan sitter oppositionella borgmästare, parlamentariker, journalister och andra, säger Ragip Zarakolu och häller upp ett kopp te.

Men han är inte alls orolig. Han kom till Sverige som fristadsförfattare 2013 och har idag blivit svensk medborgare. Inga sådana kommer utlämnas, har regeringen redan meddelat. ­Turkiet försökte dessutom redan 2018 få honom utlämnad, vilket Högsta domstolen avslog. 

På den turkiska utlämningslistan finns även andra personer där Turkiet redan fått avslag. Där finns en författare som varit död i flera år och personer som inte ens bor i Sverige. 

– Det går inte att ta den här listan på allvar, den innehåller författare, journalister och människorättsförsvarare. Allt handlar om att Erdogan vill visa sin makt. Nu har han också visat sig vara framgångsrik eftersom Sverige i dagarna rev upp sitt förbud mot vapen­export till Turkiet, säger Ragip Zarakolu.

Han tolkar alltså det som nu sker, som väldigt kopplat till ­Erdogans personliga ambitioner. Dels sinkar han en utvidgning av Nato eftersom han vill behålla sina vänskapliga band till Putin. Erdogan vill också stanna kvar vid makten och nästa år är det val i Turkiet. Oppositionen växer sig idag starkare på grund av Erdogans dåliga ekonomiska politik, så han behöver internationella fejder som kan väcka nationalistiska känslor. 

– Det är därför han nu också spär på spänningarna med Grekland. 

Har ett åtal mot sig

Men det handlar kanske också om något så banalt som att ­Erdogans stolthet har blivit sårad. I onsdags den 5 oktober kallades Sveriges ambassadör i Turkiet upp till samtal med turkiska UD, för att motta en formell protest över hur landets president skildrats i SVT:s satirprogram Svenska Nyheter. 

– Det var en fantastisk satir, helt otrolig. Men Erdogan är väldigt känslig när det gäller hans heder. Man måste alltid visa honom respekt. Jag tror det beror på ett slags mindervärdes­komplex, eftersom han kom från arbetarklassen och har gjort en klassresa till överklassen. Den typen av människor kan ibland bli oerhört känsliga. 

Även om Ragip Zarakolu har ett öppet åtal mot sig ända sedan 2012, där han anklagas för att vara ”PKK-terrorist”, är han övertygad om att försöken att få honom utlämnad från Sverige egentligen handlar om något så banalt som en ärekränkning hos Erdogan. Presidenten har tidigare låtit stämma Ragip Zarakolu för att ha riktat ”kupp- och dödshot” mot honom, i en krönika författad efter kuppförsöket i Turkiet 2016.

– Jag skrev en text om Adnan Menderes, den turkiska premiär­ministern som hängdes av en militärjunta efter kuppen 1960, och att Erdogan inte skulle göra samma misstag som honom utan välja den demokratiska ­vägen. Efter det blev jag angripen av Erdogan, han tyckte att jag jämförde honom med Menderes.  

– Jag tror det här lika mycket handlar om en personlig ilska från Erdogans sida.