– Ställer man frågan om tandvården ska vara en del av samma högkostnadsskydd som sjukvården så svarar alla ja. Det är helt sjukt att man betalar jättemycket mer för sina tänder än för andra delar av kroppen. Så den största utmaningen var att beskriva att det inte är riktigt så enkelt.

En del i komplexiteten är att tandvården alltid haft stora inslag av privata utförare. Men Veronica Palm beskriver att det istället för stora jättar har varit aktörer likt 90-tals serien "Skärgårdsdoktorn", där en familj sköter en enskild klinik. 

– Det har varit ganska oproblematiskt och har inte utarmat den generella gemensamma välfärden utan det har alltid varit en annan typ av marknad. Men det vi såg i utredningen är att de stora koncernerna nu dammsuger upp och köper upp små kliniker. Då blir det plötsligt något helt annat. 

Ojämlik tandhälsa

Även om tandhälsan i Sverige är god så pekar utredningen på att den är ojämlik. En av de viktigaste insatserna för att motverka ojämlikheten är förebyggande kontroller. Men Folktandvårdens resurser för att erbjuda sådana kontroller finns inte i vuxentandvården idag. 

– Tandhälsa är det mest träffsäkra om man vill mäta klass. Tittar man på hur mycket kariesangrepp en befolkning har i ett visst område kan man ganska lätt sätta en socioekonomisk grupp på det. De flesta människor som väntar länge på tandvård vet också att det nog inte ser så snyggt ut i munnen. Skulle man då gå dit kan det därför kosta hur mycket som helst. Därför avstår man. Det är det vi vill komma åt, säger Veronica Palm. 

Förslaget utredningen lade fram för att förebygga en ojämlik tandhälsa var att undersökningar bara ska kosta 200 kronor och att besöksfrekvensen ska ske enligt en individuell riskplan. De med sämre tandhälsa ska gå oftare medan de med friskare tänder kan vänta längre på nästa undersökning. 

– Men om man ska göra detta så krävs ett gemensamt system, säger hon.

Skrotning av fri prissättning

I ett sådant system, som ytterst styrs av staten, kan inte enskilda tandläkare kalla in patienter för ofta. Det innebär troligen också att man behöver skrota den fria prissättning som råder bland privattandläkare idag. 

– Privattandläkarna reserverade sig mot den delen, den enda reservationen av alla våra experter och sakkunniga på utredningen. Men det skulle vara helt oansvarigt att genomföra en så kraftig subvention som vi föreslog utan att reglera priserna.

Privata vårdgivare har dragningsrätt på offentliga medel och utför ett uppdrag i allmänhetens intresse. Utredningen föreslår därför att privata vårdgivare ska samverka i planeringen och utvecklingen av regionens tandvård. Idag får Folktandvården näst intill själva ta hand om den kostnadsfria barntandvården medan privata företag kan ägna sig åt vuxentandvården – där det går att tjäna pengar. 

– Folktandvården betraktas av Försäkringskassan som vilken annan utförare som helst. De får pengar på samma sätt som privata utförare. Men både staten och regionerna ger dem ett större ansvar. Ett sätt för privata bolag att inte bara kunna plocka russinen ur kakan är att man ska ha någon form av tvingande gemensamt ansvar. 

Läcker pengar

Regeringen S, V och MP genomförde 2019 en lagändring om kostnadsfri tandvård för unga upp till 23 år. Tanken var att långsamt göra hela tandvården kostnadsfri. Men här har åtminstone Veronica Palm ändrat uppfattning. 

– Det är ju ingen som riktigt tror att det kommer hända idag. Det som i praktiken hände var att de med bäst tandstatus, som har gått i kostnadsfri barn- och ungdomstandvård gavs tre år till. Det är mer rimligt att lägga resurser på de med störst behov.

Det utredningen också konstaterar är att den fria etableringsrätten tillsammans med fri prissättning för privata företag innebär att tandvården läcker pengar. 

– Vi kunde se att det fanns en vinstmarginal på 13 % för tandvårdsbolag, det är mer än det dubbla mot snittet på vad övriga välfärdsföretag tjänar. Eftersom det är riskkapital i botten så är syftet att de ska generera kraftig vinst på 3-5 år, och detta av skattepengar. 

Enligt Veronica Palm leder det till en utarmning av den offentliga verksamheten. I Stockholm och i andra större städer kan man med vinstmarginalerna nämligen med lätthet köpa över tandvårdspersonal. 

– Tandhygienister kan få dubbel lön och ledigt varannan fredag och få göra de där roliga sakerna som Folktandvården inte har möjlighet att göra. Riktigt så är det ju inte med privata företag i primärvården. De regiondriftade vårdcentralerna utarmas inte för att man låter Carema driva vårdcentraler. Där är ju grundproblemet att Carema plockar ut pengar som skulle kunna gå till att göra vården bättre. Men här blir det dubbelfel.

Kräver omstrukturering

Trots att läget för Folktandvården i många delar av landet är akut så lades utredningen aldrig fram av föregående regering. Veronica Palm har funderat på anledningarna och tror att det dels har att göra med att en behovsstyrd tandvård kräver en omfattande omstrukturering. 

– Sedan tror jag inte det är mer komplicerat än att det här var en utredning som låg hos Socialdepartementet som hanterade den största kris vi har haft sedan andra världskriget. Socialministern hade presskonferenser varje dag för att försöka få folk att inte dö på intensivvårdsavdelningar så jag tror hon var fullständigt överarbetad den här perioden. 

Vad den nuvarande regeringen vill med tandvården är ett stort frågetecken. Dagens ETC har sökt socialministern Jacob Forssmed (KD) som inte besvarat tidningens intervjuförfrågan. I Tidöavtalet finns ett kort parti där man beskriver att ett stärkt högkostnadskydd för tandvård ska utredas men när och hur finns i dagsläget ingen information om. Veronica Palm tycker det är bra att en utredning ska tillsättas även om hon är tveksam till att det kommer leda någonstans så länge vi har nuvarande regeringen vid makten.

– Genomför man en sådan förändring kommer man också som sagt behöva prisreglera. Jag tror att det kommer vara jättesvårt för nuvarande regering att komma överens om det, säger Veronica Palm.