Båtmotorn slocknade och en panikslagen Bayram – den enda på båten som kunde engelska –ringde familj och vänner och grekiska kustbevakningen för att få hjälp. Med facit i hand skulle han kanske inte ha ringt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Till sist kom ett stort fraktfartyg och plockade upp oss, berättar Feyyaz Bayram.
I hamnen väntade polisen.
– Sedan tror jag att kaptenen för båten anklagade mig för att ha kört båten.
Han ställdes inför en åklagare och en domare som verkade tro att han hade samarbetat med smugglare eftersom det var han som ringde nödsamtalet till kustbevakningen.
13 månader i fängelse
Han vet fortfarande inte riktigt vad som hände. Men plötsligt var han inburad i väntan på rättegång. Ändå var han lugn, allt skulle ju redas ut så fort de hade översatt hans många dokument som visade att han var flykting, inte smugglare.
– Men inget hände. Och efter två, tre månader så blev jag rädd. Jag såg att alla andra omkring mig dömdes. Tänk om jag inte kan förklara mig i domstolen?
Mitt i allt kom en begäran från Turkiet om att Grekland skulle utlämna Feyyaz Bayram – vilket beviljades av en domstol i september 2017. Bayram upplevde att tolken var jättedålig, och om det upprepades skulle han kanske både bli dömd för smuggling i Grekland och bli utlämnad till Turkiet.
Men två månader senare, efter totalt 13 månader i fängelse, var Feyyaz Bayram en fri man. Det var den 6 november 2017. Utlämningen till Turkiet stoppades i en överdomstol, och han friades från smugglingsanklagelserna.
Systematisk rättsosäkerhet
Feyyaz Bayram hade bättre förutsättningar än de flesta som anklagas för smuggling i Grekland. Han kan engelska, hade en del pengar och fick stort stöd från sin familj. Det pro-kurdiska vänsterpartiet HDP i Turkiet – som Bayram jobbat med – gav stöd. Två grekiska människorättsorganistioner försåg honom med varsin advokat.
– Hade jag inte haft alla mina dokument och så mycket solidaritet hade jag mycket väl kunnat sitta i fängelse idag, säger Feyyaz Bayram.
Darek Firla delar den bedömningen. Han arbetar för Christian Peacemaker Teams på ön Lesbos i Grekland och har följt över 60 rättegångar mot anklagade smugglare. Ingen av dem har friats.
– De enda jag har hört talas om som inte dömts hade många vittnen och bra stöd från familj och andra. Jag är rätt säker på att det är det enda sättet att frias.
Grekland har EU:s hårdaste smugglingslagar. När Darek Firla bevakade sex rättegångar i december, mot fem turkar och en afghan, dömdes en av dem till nio år och resten till 25 år i fängelse. I genomsnitt dömdes de också till sju miljoner kronor var i böter. Det tog i genomsnitt 28 minuter för domstolen att avgöra målet, inklusive tolkning.
Rättegångarna i Grekland är allt annat än rättssäkra, enligt Darek Firla. Försvarsadvokaterna är dåligt betalda och ofta oförberedda. De outbildade tolkarna kan ibland inte sätta ihop fullständiga meningar.
Vem är ”smugglaren”?
Darek Firla berättar att det finns två typer av ”smugglare” som döms i Grekland. Den mindre gruppen är flyktingar som inte har råd med resan och får rabatt genom att köra, eller som tvingas att köra båten. Den större gruppen är fattiga, ofta unga turkar. Och så finns också de som kanske inte ens körde båten, men blir dömda ändå. I Firlas ögon borde dock ingen av dem dömas.
– För mig är de inte smugglare. Till och med de fattiga turkarna som kör, de blir lurade av de riktiga smugglarna, som säger ”du kommer tillbaka, det är ingen fara”.
– Jag skulle säga att alla anklagade jag träffar i fängelser och på rättegångar känner desperation. De har tappat hoppet, säger Firla.
– Och alla migranter frågar: ”Var är de mänskliga rättigheterna? Det här är ju Europa, ni är stolta över era mänskliga rättigheter. Men jag kom för att söka skydd och fick 25 års fängelse.”
Förändrade livet
I dag är Feyyaz Bayram, vars asylansökan nu kan börja behandlas i Grekland, fri.
– Jag försöker glömma mina hemska 13 månader i fängelse. Jag tror att det har skadat mig mycket psykiskt och i mitt liv.
Men det är svårt att glömma.
