Forskaren: Därför borde facken strejka oftare

En strejk. De flesta tror sig nog veta ungefär vad det innebär. Fråga en slumpvis vald person och hen svarar förmodligen att arbetstagarna lägger ner arbetet med målet att förändra arbetsvillkoren. Men mer då? Sverige är ett land där det sedan Saltsjöbads­avtalet 1938 strejkats lite, så om du frågar personen om hen varit med om en strejk är svaret troligen nej. För de allra flesta är en strejk en ”once in a life­time”-händelse.

Detta betyder inte att strejken är något som tillhör det förgångna. Som arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö påpekat är strejken ”det enda verksamma medlet för arbetstagarna att genom kollektivavtal påverka anställningsvillkoren”. Fundera på den formuleringen en stund. Den betyder att utan rätten att lägga ner arbetet skulle facket vara en menings­lös organisation. Avtalsrörelsen skulle vara inställd. Chefen skulle egenmäktigt bestämma din lön och huruvida du ska få OB-tillägg (det kan du glömma!). Kort sagt är strejk­en den laddade revolvern under bordsduken – och det blir tydligt under turbulenta tider. Idag till exempel används ordet allt oftare: i samband med hamnarbetarkonflikten, med las-utredningen och avtalsrörelsen. För bara någon vecka sedan antydde Tobias Baudin att Kommunal var berett att gå ut i strejk över sifferlösa avtal. Hanen spändes.