BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vad säger du om det?
– Regeringen såg den potentiella risken i utvecklingen som pågått sedan 2010. Vi såg också att prövningarna av arbetsförmåga vid 90- och 180-dagarsgränsen åren 2010–2014 sjönk med 50 procent, vilket innebar att du inte fick någon konflikt där. I stället ramlade människor igenom försäkringen utan att få sin arbetsförmåga prövad och därmed en möjlighet att komma tillbaka till jobbet igen. Man hamnade i den bortre tidsgränsen och så i arbetslivsintroduktionen, och sedan tillbaka in i försäkringen igen och så började det om. Så kan vi inte ha det. Vi ska inte ha en bortre tidsgräns.
– Det vi nu ser är att antalet nekanden till sjukpenning har ökat från 1 till 2 procent – från 7 000 till 14 000 individer ungefär. Indragen vid 90- och 180-dagarsgränserna har ökat från 2 till 3,5 procent. Det beror delvis på att Försäkringskassan i större utsträckning bedömer arbetsförmåga. Jag tror också att det är kopplat till att Försäkringskassan, utifrån två kammarrättsdomar, har förändrat sin handläggning vilket får konsekvenser för den enskilde, men det kommer vi inom kort att komma tillbaka till från regeringens sida.
Många läkare vittnar om en kamp mot Försäkringskassan som lägger en tredjedel av sina resurser på att kontrollera sjukintyg, samtidigt som allt mer av läkarnas tid går åt till att skriva detaljerade sjukintyg och komplettera dessa i stället för att bota sjuka. Är det rimligt?
– Vi har haft problem med kvaliteten på sjukintyg under lång tid. Å andra sidan har vi en försäkringskassa som också måste arbeta på att få till ett smidigt arbetssätt med hälso- och sjukvården. Men det som sker i dag är att den enskilde kommer i kläm, i stället för att man ser till att få ett fullödigt, tillräckligt och bra sjukintyg från början. Vi ska ha en läkarkår som inser att det är en viktig del av en läkares arbetsuppgift att skriva läkarintyg. Vi ska inte tumma på individens rätt att få sin arbetsförmåga prövad för att också kunna få rätt stöd och kunna komma tillbaka till jobbet igen. Vi har tecknat en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om hur vi får till en bättre sjukskrivningsprocess. Där ingår bland annat en satsning på rehabiliteringskoordinatorer som ska stötta patienterna i kontakterna med arbetsgivare, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.
Försäkringskassan menar att ett läkarintyg är en rekommendation, medan jurister säger att det är ett bevismedel som inte bör ifrågasättas annat än i undantagsfall. Vad säger du om den här skilda synen på läkarintygens värde?
– Det som står i läkarintyget står ju i läkarintyget och det står väl läkaren för antar jag, men vad Försäkringskassan gör är ju att de bedömer rätten till att ta del av försäkringen. Man får inte glömma att i 98 procent av sjukfallen får du sjukpenning i enlighet med läkarintyget. Försäkringskassan bedömer 600 000 fall varje år.
Den rödgröna regeringens mål är att sjuktalet ska ner från dagens 10,4 till 9,0 till 2020. Hur har ni kommit fram till den siffran?
– Det är en siffra där ett land som Sverige i internationell jämförelse bör kunna ligga. Vi är inte betjänta av dopat låga sjuktal som 2010 (då låg sjuktalet på 6,0), när människor utförsäkrades för första gången. Vi ska ha en trygg sjukförsäkring i Sverige.
Sjuktalet har aldrig legat så lågt som i dag med undantag för tiden kring 2010. Ändå talas det om skenande sjuktal...
– Om man tittar på ett genomsnittstal för ett land som Sverige ligger sjukfrånvaron på nio sjukpenningdagar ungefär. Det är självklart att det som människor är mest betjänta av är att de för det första inte ska bli sjuka av sitt jobb. I dag har vi sektorer på arbetsmarknaden som i parti och minut slår ut relativt unga kvinnor.
Är det inte att möta problemet från fel håll att göra Försäkringskassans tillämpning hårdare innan man fått ordning på den situation som gör folk sjuka?
– Vi har inte gjort tillämpningen hårdare, utan Försäkringskassan har fått resurser för att kvalitativt bedöma fler fall vid 90- och 180-dagars-gränserna. Det finns ju ingen individ, ingen arbetsgivare och inget samhälle som vinner på extremt höga sjuktal.
Sjuktalen är låga fortfarande, men vi har en situation i dag som gör att fler blir sjuka.
– Precis som 2003 ökar sjukfallen både i antal och längd. Regeringen har en bred palett med åtgärder där fokus framför allt ligger på att stärka de förebyggande och arbetsplatsnära åtgärderna. Vi har i dialog med arbetsmarknadens parter fått till tre överenskommelser på den statliga, den kommunala, landstings-kommunala och den privata sidan, om att med en rad åtgärder, som arbetsplatsbokslut och översyn av de arbetsplatser som genererar flest sjukfall, få friskare arbetsplatser.
Du har kallat utgifterna för sjukförsäkringen "ett problem för samhällsekonomin", trots att inkomsterna är större än utgifterna i försäkringen. På vilket sätt är det ett problem för samhällsekonomin att pengar som betalats in till vår gemensamma försäkring används när vi är sjuka?
– Det är naturligtvis ett oerhört stort problem för samhället att vi har 200 000 människor som är sjuka, och att mellan 30 000 och 40 000 medarbetare i välfärden inte kommer till jobbet varje dag. Det är en enorm tragedi för den som drabbas av sjukdom och ohälsa, kanske också på grund av sitt jobb. Det är ett stort problem också för den svenska välfärden där det är exakt samma grupper som toppar sjuktalen som vi har mest brist på i dag: undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, socialsekreterare.
Nu tar vi det igen. På vilket sätt är utbetalningarna från sjukförsäkringen ett problem för samhällsekonomin, när inkomsterna till försäkringen är högre än utgifterna?
– Utgifterna för sjukpenningen har stigit från 21 miljarder 2010 till 40 miljarder. 2020 kan sjukpenningen enligt prognosen kosta 52 miljarder, att jämföra med hela det svenska försvaret som kostar 45 miljarder om året. Eller barnbidragen som kostar 20 miljarder. Det är klart att det inte är bra att människor blir sjuka av sina jobb och att det medför en kostnad för samhället i form av resurser som vi hade kunnat lägga på att höja barnbidragen, förbättra för ensamstående mammor eller andra saker inom välfärden.
Överskottet ska alltså användas till andra saker än sjukpenning?
– Självklart, det är ju den situation som vi har i dag. Det är ju klart att det inte är något självändamål att betala ut så mycket som möjligt för att människor ska vara hemma och vara sjuka.
... hur mycket skulle vi spara om vi kom ner till sjuktalet 9,0: "Kanske 10 miljarder kronor."
... att Försäkringskassan hittar arbetsförmåga i allt fler fall, även bland dem som Arbetsförmedlingen menar är icke anställningsbara: "Det är helt oacceptabelt. Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet fick i uppdrag förra året att ta tag i den här frågan, det pågår ett arbete för att täta och få bort den sprickan."
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
... att allt fler drabbas psykisk ohälsa i dag: "Det började med 90-talets nedskärningar av välfärdstjänsterna, andhålen på många arbetsplatser försvann, liksom många möjligheter att anpassa arbeten för att få tillbaka människor i jobb. Resurserna till välfärden har inte ökat under åren som följt. Samtidigt har osäkra anställningar och visstidsanställningar ökat, och vi har gått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle."
