Barnkonventionen ställer krav på att barnets bästa måste prövas mot andra omständigheter. I domen från Migrationsdomstolen görs därför en bedömning av hur barnets bästa står mot ”upprätthållandet av migrations­politiken/den reglerade invandringen”. Domstolen skriver att Saliha saknat möjlighet att följa beslutet om utvisning, men att hennes mamma bär ansvaret för att familjen vistats i ­Sverige illegalt. ”Detta är ett tungt vägande skäl mot att meddela uppehållstillstånd”, argumenterar domstolen om Saliha.

I en vägledande dom från Migrationsöverdomstolen 2020 gjordes en annan bedömning. Domstolen konstaterar i fallet som rör en 14-årig flicka att det inte kan hållas emot henne att vistelsetiden varit illegal. De skriver:

”Hon är ett barn som har tolererats leva i Sverige hela sitt liv och däribland sina formativa år. Vistelsetiden har blivit lång utan hennes förskyllan. Det strider mot mänskliga rättigheter och barnkonventionen att slita M från hennes trygga liv i Sverige och utsätta henne för lidande och stora personliga påfrestningar som kan ha förödande konsekvenser för henne. M:s anknytning till Sverige och vad som är hennes bästa talar därför starkt för att det finns sådana tungt vägande skäl som innebär att omständigheterna är särskilt ömmande och att det inte kan anses proportionerligt att ­utvisa henne.”

”Når inte upp till kraven” 

I Salihas ärende anses inte anknytningen till Sverige som tillräcklig enligt Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Dagens ETC har försökt få telefonintervju med Migrationsverket om Salihas ärende, men har istället fått svar via mejl:

– I det här fallet har Migrationsverket kommit fram till att det går att argumentera för att Solihahons bästa vore att få stanna i sin invanda miljö här i Sverige men att hennes anknytning till Sverige inte bedöms som starkare än den anknytning som hon har till sina föräldrar, som alltså valt att vistats tillsammans med henne utan uppehålls­tillstånd i Sverige under många år. Solihahon når därför inte upp till kraven i lagen för att beviljas uppehållstillstånd och omständigheterna är inte så exceptionella i hennes ärende att en utvisning skulle anses oproportionerlig och strida mot barnkonventionen, svarar Annica Dahlqvist, press­kommunikatör på Migrationsverket.

Barnets bästa inte viktigast

Till skillnad från vad Saliha själv berättar, menar Migrationsverket att hon pratar uzbekiska och att hon har släkt i landet, ”som kan utgöra ett nätverk för familjen, även om barnen i dagsläget inte har etablerat relationer med dem”.

– Hennes anknytning till familjen är starkare än den hon självständigt har till det svenska samhället och sitt svenska kontaktnät, skriver Annica Dahlqvist.

Det är också svaret på varför statens intresse av en reglerad invandring väger tyngre än barnets bästa i Salihas ärende, svarar Migrationsverket:

– Rent generellt så väger statens intresse av att upprätthålla den reglerade invandringen tyngre i den här typen av ärenden när barnets anknytning till Sverige inte är så stark att den inom lagens ramar kan resultera i ett uppehållstillstånd.