De har hyllats som hjältar av politiker, fått applåder från folkets balkonger och utnämnts till coronakrisens viktigaste samhällsbärare i tidningar och tv. Men snart kan hundratals undersköterskor och läkare förlora sina arbeten på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Det varsel om 600 tjänster, som först lades i november, minskades till 266 i februari - 157 undersköterskor och 109 läkare.

I en intervju med Dagens Medicin 14 juli, gav sjukhusdirektören Björn Zoëga svar om status för varslet:

– Arbetet med varslet som rör undersköterskor och läkare pausades under våren. Processen förväntas kunna återupptas igen i september. Inga medarbetare har i dagsläget sagts upp, sade han

På fackförbundet Kommunal, som företräder undersköterskorna som drabbas av varslet, var beskedet förvånande.

– Vi har under ett antal tillfällen lyft att vi anser att varslet måste dras tillbaka helt, men inte fått något svar. Vi gjorde en paus, eftersom det var uppenbart att man inte kan hålla på med varsel i coronatider, men sedan har vi inte hört något mer alls förrän den där artikeln i Dagens Medicin, säger Catharina Häggbom, förhandlingsansvarig för Kommunal på Karolinska.

– I nuläget för vi inte någon dialog alls med arbetsgivaren om detta. De pratar inte med oss om hur de tänker, utan vi får av en ren slump läsa i en intervju med vår sjukhusdirektör att de har för avsikt att gå vidare med varslet.

Dagens ETC ställer samma fråga via mejl till sjukhusdirektören.

– Varslen ligger kvar, men som vi sade redan i våras så har vi inte arbetat med dem när vi är fullt upptagna med att bekämpa pandemin, svarar Björn Zoëga.

Fackklubben på Kommunal har inte fått några besked sedan tidigt i våras och blev förvånade när de läste intervjun i Dagens Medicin.

– Pandemin finns kvar och covidpatienterna ska få vård. Det vi sagt är att när vi är ur den intensivaste delen så ska vi ta upp sådant som lagts åt sidan under pandemin, som varslet.

Hur har varslet påverkats av coronapandemin?

– I grunden har det inte påverkats men vi måste analysera hur bemanningen ser ut nu i förhållande till hur den såg ut i våras innan vi ser hur vi ska gå vidare, svarar Zoëga.

Många har smittats

Catharina Häggbom menar att situationen är ”helt absurd”, efter de senaste månadernas slitsamma arbete, inte minst sedan det rapporterats om en undersköterska på Karolinska i Huddinge avled i våras i covid-19. Många i vårdpersonalen på sjukhusen har varit smittade och sjuka i covid.

– Folk har jobbat på sånt sätt att vi befarar att det finns stor risk för att många kommer bli sjuka under hösten, en uppfattning som delas av arbetsgivaren också. Och samtidigt ligger det här varslet kvar. Det är en helt absurd situation. Vi ser det snarare som att det är en brist på undersköterskor inom vården. Det går inte ihop sig, säger hon.

Både den fysiska och psykiska arbetsbelastningen för undersköterskorna på Karolinska har varit hög under det senaste halvårets pandemi. Att vårdpersonalen har hyllats som hjältar och fått applåder betyder inte mycket när anställningen är i fara.

– Det känns ju som ett hån. Man har jobbat och slitit och verkligen gjort en insats och det har pratats så mycket om hur mycket vi är värda, men när det kommer till kritan så är vi tydligen för många. Vi får se vad som händer när avtalsförhandlingarna kommer igång igen, hur mycket vi är värda då. Jag vet inte om någon har lyckats betala mjölken eller hyran med applåder, men det kanske blir en valuta, vad vet jag.

För att fokusera på sjukvård

Sjukhusdirektören Björn Zoëga hyllar de anställdas arbete, men betonar att ekonomin måste vara i balans.

– Personalen har slitit och gjort fantastiska insatser. Men ett sjukhus ska ha en sund ekonomi. Det är en förutsättning för att vi ska kunna satsa och utvecklas, vara en bra arbetsgivare och kunna fokusera på sjukvård och prata mindre om ekonomi. Hur många som kommer att sägas upp i slutändan vet vi som sagt inte förrän vi har analyserat situationen, säger han.

Kommunal menar att det snarare behövs fler än färre undersköterskor, att arbetsbelastningen är så hög att det inte ens räcker till som det är idag.

– Jag vet att många jobbar hårt. Men Karolinska har fått ett mindre uppdrag när vård flyttat till andra vårdgivare. Då är det rimligt att vi inte är lika många. Sedan är det också så att vi måste se över vad vi belastar vår personal med – är all rapportering som vi gör nödvändig? Behövs samtliga möten? Vi har tagit bort mycket administration under covid och sett att vi klarar oss bra. Mindre onödig administration ger mer tid för patienter.

Miljardunderskott i budgeten

Orsaken till varslet är dålig ekonomi. Sjukhuset gjorde ett underskott på drygt 1,6 miljarder kronor i fjol, jämfört med budget. Catharina Häggbom ifrågasätter om budgeten överhuvudtaget varit rimlig från början.

– Har vi verkligen ett underskott för att vi har slösat eller är det för att vi inte har fått rätt förutsättningar från början? Det är politikerna som bestämmer vilka resurser vi ska ha, och om det inte går ihop sig så blir det ju väldigt svårt, säger hon.

– Om man vill ha en Tesla så kan man inte betala för en KIA-hybrid. Det måste hänga ihop. Politikerna i den blågröna alliansen som styr regionen är högst ansvariga, menar Häggbom.  

– Irene Svenonius är ytterst ansvarig för regionens politik. Hennes uttalanden och totala brist för att ta ansvar för situationen är faktiskt häpnadsväckande.

Björn Zoëga, är det rimligt att undersköterskor ska ta ansvar för att täcka miljardunderskott i budgeten?

– Det korta svaret är att alla måste ta ansvar och att vi vänder på alla stenar. Vi har just aviserat att vi ska bli färre direktörer på sjukhuset, vi ser över leverantörsavtal, vi pressar våra hyreskostnader.